Ni spelar både Bach och Mozart. Vem skulle du helst ta en fika med?
– Hade du frågat vems musik jag helst hade tagit med mig till en öde ö så hade jag lätt sagt Bach. Han är helt ofrånkomlig på ett annat sätt än Mozart. Jag tror att jag hellre skulle ta en fika med Bach också. Mozart verkar ha varit trevlig, men lite förvirrad.
Har du inte tröttnat på Bachs Goldbergvariationer än?
– Nej, det gör man aldrig. Det är Bachs mysterium, hans musik är så grundläggande. Det är som att gå ut i naturen. Man tröttnar aldrig på den, även om det är fullt av tråkiga granar.
Har du någonsin ångrat att du ägnat ditt liv åt musiken?
– Korta stunder. Och då har det egentligen inte handlar om musiken i sig, utan om att man aldrig är ledig. Det händer att man önskar sig ett nio till fem-jobb.
Vad har musiken som inte andra konstarter har?
– Det här som man inte kan röra vid eller formulera i ord men som ändå berör andra djupt. Trots att jag själv håller på med det här hela tiden kan jag inte formulera vad det är.
Vad om konserten i morgon?
– Jag hoppas att det blir en omväxlande konsert. Först ett kort stycke av Mozart, sedan Dohnànyis Serenad op. 10. Efter pausen blir det så Bach. Det kan bli en nästan religiös stund när man spelar Goldbergvariationerna. Varje gång jag gör det blir speciell för mig och jag hoppas att det blir speciellt för publiken också.