Hallå där, Lasse Berg...
Som nyligen utsågs till årets Disapristagare för ett "spännande och engagerande författarskap som förenar historien med nuet".
Foto: Robert Johansson
- Tack så mycket. Jag blir alltid överraskad när någon tänker på mig när det gäller priser. Jag är ju aldrig hemma i Sverige, och så får jag det här precis när jag flyttar hem till Uppsala. Det känns väldigt välkomnande.
Du har bott i Afrika sedan 1980-talet, varför flyttar du tillbaka?
- Jag längtar hem. Konditorier, antikvariat och en massa ungdomar. Och Uppsala är den enda staden i Sverige som är lika mysig som Lund. Dessutom ligger Uppsala närmare Stockholm.
Vad driver dig som författare?
- Det avgörande för mig, även om det låter som en floskel, är att alltid ha en enorm nyfikenhet på hur saker förhåller sig och en vilja att prata med dem som vet mycket mer än man gör själv.
Du har skrivit och rapporterat om svält, krig och elände. Hur var det att skriva Gryning över Kalahari, om människans evolution?
- Det var rena lustupplevelsen. Speciellt när man kommer fram till att människan av naturen förmodligen är den snällaste apa som någonsin har funnits. Sedan kan det gå käpprätt åt skogen ändå, men det visar att ett annat liv är möjligt.
Hur lång tid tog bokprojektet?
- Det skulle ta åtta månader, men det tog fem år... Jag har intervjuat allt från paleontologer, arkeologer till specialister på dansens fysikaliska funktioner i kroppen. Ingen forskare höll med någon annan, och då blev det ännu roligare att skriva eftersom man fick tänka själv.
Vad gör du härnäst?
- Jag reser till Asien för att skriva en bok om utvecklingen i Asien och Afrika de senaste 20 000 åren. Jag vill ta reda på varför allt gick åt skogen och varför vi sitter här i träsket nu.
Så jobbar vi med nyheter