Lisa Irenius: Hallå, bokbranschen! Ni har missat nåt

I en obetydlig monter på Bokmässan sker något betydande. Här - på några kvadratmeter som pryds av neongula plakat med handskriven text - finns den första svenska läsplattan för e-böcker till försäljning, Nuut. Stor som en pocketbok, med en mycket läsvänlig skärm. Här ryms tusen böcker, man vänder sida med en knapptryckning.

Foto:

Kultur och Nöje2009-09-25 18:18
Lisa Irenius
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag tror inte att den tryckta boken kommer att försvinna. Jag tror inte heller att just den här läsplattan kommer att slå igenom, den är inte tillräckligt snygg och i vissa avseenden lite krånglig. Men jag är ganska säker på att bokbranschen står inför viktiga förändringar. Det kan ske över en natt. Plötsligt lanseras en riktigt snygg iReader eller liknande, och det blir coolt att ha läsplatta. Inte bara bland unga, utan även bland äldre som till exempel inser fördelen att du själv bestämmer textstorlek på en läsplatta.

Så jag bläddrar och bläddrar i seminarieprogrammet men hittar inte ett enda seminarium på temat. På årets stora event tycks bokbranschen oberörd av frågan. Hallå? Är det möjligt? Nej, branschorganen Svensk Bokhandel, Bokhandlarföreningen och Förläggareföreningen verkar själva ha insett att det inte är möjligt. I sista stund har de satt in ett extraseminarium: Hur möter den svenska bokbranschen den digitala utmaningen? Klockan 9.15 på torsdagsmorgonen, innan bokmässan har öppnat officiellt. Och alltså innan folk har hunnit dit. Nåväl, på Svb.se får vi åtminstone en sammanfattning av vad som sades av den inbjudne talaren Arild Björn-Larsen, som leder den norska bokhandlarföreningens digitalsatsning: "Vi kan inte bara sitta och se på".

Och letar man sig ut på mässgolvet pågår ett par samtal på temat här och var. På debattscenen diskuterades på fredagen om boken är nästa för pirater. Kommer vi framöver att ladda ner böcker precis som musik? Författarna Anders Rydell och Eric Schüldt menade att det främst blir aktuellt för "Läckberg-litteraturen". Den som man köper billigt i Pocketshop före en resa och sedan slänger. Och en förutsättning är förstås att vi får den där läsplattan eller liknande som gör det behagligt att läsa långa texter.

För att det finns ett intresse för läsning och för att diskutera läsning, det är uppenbart på den 25-årsjubilerande bokmässan, med fler programpunkter och ackrediterade journalister än någonsin. Det sägs att en del av det digitaliserade samhället är att verkliga möten blir viktigare. Det är fantastiskt att få lyssna live på författare från inte bara Sverige utan även andra delar av världen. Så vad som än händer lär Bokmässan fortsätta dra folk.

För övrigt:
1. Det var en intressant kontrast att först - i ett litet och ganska tomt rum - höra idéhistorikerna Sven-Eric Liedman och Per Magnus Johansson beklaga deras ämnes "kris" och svårigheter att nå ut, för att sedan - i en stor och fullsatt sal - höra Uppsalabaserade idéhistorikern Karin Johannisson tala om sin hyllade bok Melankoliska rum, som verkligen har nått en stor publik.

2.Runt om på mässan mobiliserar många kulturtidskrifter, med Fronesis i spetsen, mot kulturpropositionens förslag att smalna av kulturtidskriftsbegreppet. Den debatten har bara börjat.

3. Begreppet "teflonpolitiker", en politiker som inte berörs av skandaler och annat, börjar få fäste. Statsvetaren och Uppsalabon Tommy Möller använde det till publikens förtjusning på sitt seminarium om Politiskt ledarskap i vår tid. Budskapet var dock snarare att handlingsutrymmet krymper för de flesta politiska ledare, som inte kan räkna med teflonets effekt i hårdföra medier.