Gunnel Arrbäck lämnar censuren
Gunnel Arrbäck lämnar 1 november sin post som direktör för Statens biografbyrå. Helst vill hon också avskaffa censuren av filmer för vuxna.
Foto: Hans E Ericson
Efter drygt 25 år som chef för filmcensuren har Gunnel Arrbäck just lämnat in sin avskedsansökan. I november blir hon pensionär i Uppsala ett drygt år i förtid.
- Det ska bli skönt. Jag har funderat på detta hela våren. Nu får jag mer tid att vara i vårt hus i Dalarna. Min man, Roland Agius, som redan är pensionär blir glad att få sällskap. Och vi har både barn och barnbarn.
Tiden skall också användas till författande.
- Jag tycker om att skriva. Har redan börjat. Det skall bli en bok om vad jag har upplevt under åren på Biografbyrån.
Skälen för Gunnel Arrbäck att hoppa av är flera: dels frågan om censurens vara eller icke vara, dels senare års många administrativa pålagor på den lilla statliga myndigheten. Gunnel Arrbäck har börjat känna att nu får det vara nog.
-Jag har gett upp hoppet om att den nya regeringen skall kunna göra något, jag har ju sett kristdemokraternas bestämda hållning, säger hon.
Vuxencensurens avskaffande är en källa till oenighet inom regeringen, så tillvida att moderaterna, folkpartiet och centerpartiet kan tänka sig att ta bort censuren, medan kristdemokraterna säger nej och vill bevara Biografbyråns normerande roll i samhället. Gunnel Arrbäck har velat avskaffa censuren av vuxenfilmer i årtionden.
- Jag tror inte att det blir någon förändring just nu. Det är bland annat därför jag slutar. Jag lär nog få en vanlig efterträdare som fortsätter arbetet, säger Gunnel Arrbäck.
Under sina dryga 25 år i censurens tjänst har hon sett runt 120 filmer per år, från tecknade barnfilmer till vuxenfilmer av alla de slag.
- När jag började med detta befann vi oss i ett helt annat medielandskap. Vi hade två tv-kanaler och bio.
Med videofilmerna och senare nedladdningsbara filmer på nätet vidgades filmutbudet långt utanför Biografbyråns censurgränser. Det som inte gick att se på biograferna, kunde nu ses direkt i hemmen.
- Ingen har visat att vuxna människor förråas av att se på film.
Men granskningen av filmer för barn och ungdomar vill Gunnel Arrbäck ha kvar. Det uppdraget räcker för att myndigheten också fortsättningsvis skall ge de fyra censorerna full sysselsättning: en psykolog, en pedagog, en sociolog och Biografbyråns chef.
Ett viktigt arbete, säger hon, och poängterar att det dessutom är minst lika viktigt att ha kunskap om vad barn och ungdomar gör på nätet.
Med två månader kvar på jobbet har Gunnel Arrbäck en fulltecknad agenda. Bland annat skall hon resa till Nederländerna för att studera deras system för åldersgränser för barn-och ungdomsfilmer.
- De har ett helt annat system än vi. De bockar av faktorer på en lista, medan vi gör mer övergripande bedömningar.
Den svenska filmcensuren kommer sannolikt att ses över. Justitiekanslern Göran Lambertz har begärt en översyn av regelverket för vad som är lagligt eller inte lagligt att visa på film.
1911 blev Sverige först i världen med en statlig byrå för filmcensur. Sedan 1966 har inget våld klippts bort från biograffilmer.
PERSONLIGT
Namn: Gunnel Arrbäck.
Ålder. 63 år.
Bor: i radhus i Uppsala.
Familj: man, vuxna barn, barnbarn.
Yrke: har arbetat som journalist, varit folkpartistiskt kommunalråd i Uppsala, men avgick efter en schism med sin partigrupp, chef för Statens biografbyrå sedan 1981.
Namn: Gunnel Arrbäck.
Ålder. 63 år.
Bor: i radhus i Uppsala.
Familj: man, vuxna barn, barnbarn.
Yrke: har arbetat som journalist, varit folkpartistiskt kommunalråd i Uppsala, men avgick efter en schism med sin partigrupp, chef för Statens biografbyrå sedan 1981.
Så jobbar vi med nyheter