– Titta Klas, jag kan gå på lina, ropar Klara, spelad av 10-åriga Jasmine Heikura, högt mellan träden i skogen utanför Skokloster.
Hon balanserar på stenmuren med lillebror Klas hack i häl. Hon pratar om den lindansös som ska komma till byns stora marknad dagen därpå. Plötsligt stelnar hon till när hon får syn på en stor svart, enögd korp som sitter på muren.
– Du stannar hastigt, det är första gången du ser Flaxa Mildväders korp så här nära. Du blir rädd, visa det tydligt, instruerar regissören Anders Grönros och spretar med fingrarna för att illustrera korpen.
När han arbetar med skådespelarna börjar han med att repetera saker som rörelser, tempo, tonläge och blickriktningar.
– Vi börjar med att repetera den yttre ramen. Särskilt med barn. Sedan måste jag i ett visst läge släppa kontrollen och låta skådespelaren komma in med sig själv helt och hållet. För att fylla skelettet med egna känslor. Först då det blir levande, säger Anders Grönros när UNT pratar med honom på telefon 23 år senare.
Scenen spelades in i slutet av juli 1996 när inspelningen av ”Glasblåsarns barn” var i sitt slutskede. UNT:s Ingela Hagman och John Marin besökte inspelningsplatsen där kameran rullade från morgon till kväll – med några få avbrott på grund av regnet och för hämtpizza.
Till inspelningen hyrdes tre korpar in från Tjeckien.
– Vi letade i hela Sverige men inga korpar levde upp till våra krav. Korpen Kloke är en krävande roll i filmen. Till slut hittade vi tre från Tjeckien. Korparna kostade väl lika mycket som Stellan Skarsgård men det var det värt, säger Anders Grönros.
Filmen baserar sig på Maria Gripes barnboksklassiker från 1964 om det fattiga glasblåsarparet som mister sina barn till Härskaren i Önskestad. Handlingen utspelar sig på den småländska landsbygden under 1800-talet. Anders Grönros hade tidigare regisserat filmatiseringen av Maria Gripes "Agnes Cecilia" från 1991 och fick hennes förnyade förtroende med "Glasblåsarns barn". Återigen ville han fånga mystiken som utmärker hennes författarskap. I filmen syns skådespelare som Stellan Skarsgård, Thommy Berggren, Pernilla August och Elin Klinga.
– Precis som i hennes andra böcker rör sig historien i ett gränsland som man inte kan ta på. Det är varken dröm eller verklighet, berättade han under inspelningen i Uppland.
Mot slutet av inspelningsdagen 1996 rör sig filmteamet vidare till en kulturminnesförklarad gravkulle utanför Örsundsbro. Den är krönt med ett brunt 1800-talstorp med grästak. På gården står ett strålande vackert äppelträd i blom. Allt är byggt i studio.
Anders Grönros minns särskilt den scenen. Pernilla August, som spelar mamman Sofia, springer uppför kullen i skymningen. I sin hårt knutna hand har hon den magiska ring som hon ska ge till häxan Flaxa Mildväder, i ett sista försök att få tillbaka sina barn.
– Ringen innehåller det onda som Flaxa behöver för att kunna bemästra ondskan. Jag ville att Lena Granhagen som spelar henne bara skulle använda sina ögon. Eftersom Flaxa är seende vet hon att Sofia kommer. När dörren öppnas står hon redan där och väntar. Hon möter Sofias blick, tar ringen ur hennes hand och i samma stund ser man i hennes ögon hur något växer sig starkare inuti henne. Det är ett fantastiskt möte mellan två fantastiska skådespelerskor där absolut inget sägs, men ändå så mycket händer, säger han.
Filmen har för honom många bottnar.
– Den handlar om tacksamhet. Härskarinnan fick allt hon ville ha hela tiden. Till slut hatade hon Härskaren. Hon ville behålla sina drömmar och önskningar, säger Anders Grönros.