Gratis kultur är godast

Nu är vi där igen. Google är i full färd med att skapa ett gigantiskt världsbibliotek på nätet genom att skanna in 80 miljoner böcker. Och bokförlag från hela världen har samlat sig i en massiv protest. Diskussionen om upphovsrätt när det gäller kultur på nätet ser ut vara en never-ending story.
Sedan Napster, en fildelningssida för musik, stämdes och stängdes ner år 2001, har åsikter om fildelning, nedladdning, upphovsrätt och piratkopiering framförts i demonstrationer, diskussioner, debatter och bloggar. För och emot, emot och för, fram och tillbaka. Gratis är ju gott. Det tycker i varje fall de över en miljon svenskar som laddar hem upphovsrättskyddade böcker, film och musik på nätet utan att betala. Men alla håller inte med. Många menar att kulturen försämras i det gratissamhälle som råder.
- Kulturens framtid bygger på fildelning men förvanskas av piratkopiering, säger Martin Rolinski, sångare i gruppen BWO.
Han är medförfattare i den nyutgivna boken Gratis?, en essäsamling om upphovsrätt, internet och skapandets villkor. Martin Rolinski menar att han vore sinnesrubbad om han inte ansåg att fildelning är det bästa som hänt vår kultur de senaste femtio åren. Alltså laglig fildelning, som tillåter internetanvändare att ta del av nätets enorma kulturutbud, ibland mot betalning. Piratkopiering däremot, anser han, slår hårt mot kulturen och allra hårdast mot de små aktörerna.

Oavsett vad man tycker om upphovsrätten och illegal fildelning är det nog dags att gilla läget och gå vidare, för som artisten Timbuktu uttrycker det: "Du kan inte först uppfinna hjulet och sedan säga att ingen får använda det." Utvecklingen har försatt oss i ett läge där det inte finns någon återvändo. Genom internet har vi tillgång till ett kulturutbud som är större och mer rikt på mångfald än någonsin tidigare. Beteendet att publicera och sprida musik, böcker, filmer, och så vidare kan inte stoppas, det är för fast rotat, och en hel generation ungdomar har hunnit växa upp utan att någonsin behöva betala ett öre för musik.
Frågan är vad som kommer att hända. Hur ska kulturen överleva om ingen vill betala för den?
Författaren och journalisten Andreas Ekström, som också är skribent i boken Gratis? fruktar att gratissamhället leder till en skitkultur. Han är skeptisk till det han kallar mecenatsamhället där konsumenterna, alltså fildelarna, betalar vad de har lust och om de har lust.
- Kan det verkligen gå ihop? frågar han.

Boken Gratis? ger inget entydligt svar på den frågan men presenterar genom olika skribenter möjliga vägar och hållpunkter som är viktiga i utarbetandet av en ny affärsmodell för kulturkonsumtionen på nätet. Såsom att använda enhetliga betalningssätt i stället för mikrobetalningar, alltså betalningar med små belopp, då detta inte passar sig för webben. Eller att dölja kostnaden för laglig nedladdning genom att den inkluderas direkt i kostnaden för själva internettjänsten.
En av bokens skribenter, Daniel Johansson, som forskar i datavetenskap, är full av tillförsikt.
Han tror inte att utvecklingen kommer att leda till ett urholkat kultursamhälle eller en sämre tillvaro för kulturens upphovspersoner. I stället är han säker på att gratissamhällets, eller mecenatsamhällets dagar är räknade, och menar att den vilda västern som hittills rått på internet förr eller senare kommer att stävjas.
- Vi befinner oss i ett skifte. Just nu är vi mitt i en utvecklingsfas där tekniken sprungit i förväg. Om några år kommer mycket att vara löst, säger han.

Trenderna pekar mot att lösningen, som Daniel Johansson talar om, utgörs av en rad abonnemangtjänster, anpassade efter vad den specifike konsumenten vill ha. Konsumenten får tillgång till stora mängder musik och kan även få tillåtelse att sprida och publicera den mot att denne köper ett abonnemang eller betalar en avgift. Det kan antingen röra sig om ett internetpaket som till exempel telia music play eller som en tjänst i likhet med spotify.
- Musiken kommer att flöda i hemmen som vattnet i kranarna, säger Daniel Johansson och spår att den nya modellen kan bli verklighet så snart den digitala lagliga konsumtionen av musik överstiger den traditionella, alltså då folk lägger mer pengar på musik på nätet än vad de lägger på cd-skivor.
- Eftersom en så stor andel människor i Sverige laddar ner musik illegalt ligger vi efter många länder i den här utvecklingen. Sydkorea, Japan och USA ligger till exempel långt före. Men jag tror att om några år, 2011 eller 2012 kommer vi att kunna köpa en liknande tjänst. Hela lösningen med decentralicerad spridning av musik har vi nog år 2020.

Gratis kultur är godast

Gratissamhället är tveklöst här. En hel generation ungdomar som inte anser att kultur ska kosta pengar laddar ned musik, filmer och böcker av den enkla anledningen att de kan. Frågan är vad som händer med kulturen när ingen vill betala för den.