Grafikiska verk i Lövstabruk

Musik och bild lockar besökare att stanna en stund i en av oaserna i Lövstabruks historiska kulturmiljö: lägenheten som Tierpsbyggen håller öppen för bildningsverksamhet och kulturevenemang.

Kultur och Nöje2005-07-31 00:00
Konstnjutare kallar Bertil Jansson sig. Något av det han njuter av, visar han i sommar i en lägenhet på Stora gatan 9 i Lövstabruk. Där hänger svensk 1900-talsgrafik och några verk från 1789 respektive 2002 och 2004.
Oj, säger besökare, som lockas av den blygsamma skylten "grafik" vid gatan och av musiken som slingrar sig ut genom det öppna fönstret.
När UNT besöker utställningen, är det Miles Davis Kind of Blue, som på låg volym ackompanjerar den till största delen svartvita utställningen, där några få färgklickar fungerar som utropstecken i för övrigt stillsam bildkonversation.
Ett av Axel Fridells hamnmotiv från Stockholm hänger sida vid sida med två små kopparstick av Pehr Hörberg från 1789.

Sixten Haglunds mapp med bilder från vallonbrukens och järnets historia intresserar många besökare.
Harald Sallbergs trägravyrer på japanpapper, original till illustrationerna i Vilhelm Mobergs Rid i natt, har ägts av Albin Amelin. Nu är de Bertil Janssons.
Tycker man om detaljrikt naturalistiskt tecknade träd, får man sitt lystmäte. Lena Cronqvist hittar man i ett ställ med mappar för icke inramade verk. Vill man hellre ha något åt det ännu mer fantasifulla eller abstrakta hållet, går det också bra.
Fast ha och ha...
— Jag säljer bara en del av det jag visar här, absolut inte allt. Min egen favorit är Bertil Bull Hedlunds Wienervals från 1936-37. Den säljer jag inte!, säger Bertil Jansson.
Det är just visa han vill. Dela med sig av det som han själv har glädje av ända sedan ungdomen.

Nu är han pensionär efter ett yrkesliv som slipare på Höganäsbolagets mekaniska verkstad i Höganäs, ABF-ombudsman i Malmö och arbete på Rikskonserter, LO och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
— Mitt första grafiska blad fick jag av arbetskamrater och vänner när jag fyllde 20 år. De visste att jag var intresserad av konst och brukade gå på museer och utställningar. Varifrån mitt intresse kommer, vet jag inte. Inte hemifrån.
Under sitt yrkesliv har Bertil Jansson mött många konstnärer. Influenserna att köpa konst har funnits hela tiden.
— Men jag har inte köpt på något strukturerat sätt, bara sådant jag själv vill ha, säger han.
Nu har han långt många fler verk än väggarna i våningen i Stockholm kan bära. Därför börjar han så smått att sälja ett och annat.
— Det är dags att koncentrera samlingen, att sovra, säger han.
Utställningen öppnades i mitten av juni och pågår till mitten av augusti. Den är öppen varje dag mellan kl 14 och 16. Mestadels är det Bertil Jansson själv som sitter där.
— Birgitta Östlund, som bor här i huset, övertalade mig att ställa ut säger han.
Lokalen är egentligen en bostadslägenhet, men har ställts till förfogande av Tierpsbyggen, som ett stöd för den bildnings-och kulturverksamhet som har utvecklats i Lövstabruk, bland annat av förra folkhögskolerektorn Birgitta Östlund.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!