Klaus Pontvik, chef för Uppsala Internationella Gitarrfestival, är glad över att det som från början var en liten festival har växt och utvecklats genom åren.
– Den kan nog växa ytterligare, särskilt som varumärke. En del saker är ju stora, men märks inte så mycket medan andra är små men väldigt kända. Men att växa som festival är inget mål i sig även om det är roligt. Det viktiga är mötena som uppstår och hur musiker får impulser av storheterna.
Har du något favoritminne från de tio åren som gått?
– Varje år vid den här tiden är ett minne för att man känner ett slags overklighetskänsla. Men det största för mig var nog invigningskonserten med den franske artisten Pierre Bensusan 2005 i Rikssalen i Slottet. Då tänkte jag ”wow, det är vi som har tagit hit honom och skapat det här”.
Hur går förberedelserna inför årets festival?
– Det är mycket mer att göra än någonsin tidigare för att det är så många personer inblandade. Till exempel så blir ju Steve Vais konsert med orkester, ljus och ljud en stor produktion. Det roligaste med att han kommer är att han verkligen förstår vad vi vill göra på Uppsala Internationella Gitarrfestival. Jag lyckades få träffa honom flera månader i förväg och förklara vår vision. Han kommer ju att hålla en workshop dagen efter konserten också och det är stort.
Trodde du att festivalen skulle bli så stor när du arrangerade den första festivalen 2003?
– Då hade jag inte en tanke på det. Den festivalen var ju så liten, men när intresset för den och mottagandet blev så bra så började tankarna på något större växa. Vi tog ett år för att planera och skriva ner våra visioner och så kom Stefan Löfvenius med och bidrog mycket till utvecklingen, bland annat med den pedagogiska biten som är mycket viktig ingrediens på festivalen. Jag tänkte ju att den skulle bli stor, men hur stor funderade jag aldrig så mycket över.