Genomgående vemod

Vemod är det genomgående stämningsläget. Kanske är det därför Taube inte finns med, även om trettioplusgenerationens uppfattning av honom som självupptagen sommarskald är ensidig och orättvis.Allting är ytterst lågmält, orgel eller piano och Nina Ramsbys röst som nästan låter barnslig när hon sjunger på svenska, så okonstlad att man hör salivbubblorna spricka. Ibland blir duons tolkningar kommentarer till originalen: om man sluter ögonen till Cool water, Konstnasaren och Glimmande nymf kan man höra Cornelis, Olle Adolphson och Fred Åkerström (det närmaste ett original man kan komma med den Bellmanvisan) sjunga med.Albumet känns som en logisk fortsättning på Martin Hederos samarbete med Mattias Hellberg, svenskspråkigt och ännu mer avskalat. Och frågan är om Jag vet en dejlig rosa någonsin låtit så här melankolisk tidigare.