– Jag tror att jag är först i världen med att kombinera science fiction och hästbok! Jag kollade upp det en del på nätet men hittade ingen annan som gjort det.
Oskar Källner berättar om sin bedrift och skrattar där han sitter på verandan utanför hemmet i Knivsta. ”Stormvinge” är hans fjärde bok men trots den unika kombinationen med flygande hästar på främmande planeter så är bakgrunden till verket rotad i jorden. När han var 8 år hittade han Walter Farleys klassiska äventyrsbok ”Svarta hingsten” på skolbiblioteket.
– Den väckte min läshunger och så här trettio år senare ville jag skriva något liknande. Dels som en hyllning till Walter Farley men jag hoppas också att ”Stormvinge” på samma sätt ska få väcka läshungern hos en ny generation, säger han.
I boken möter vi Minna som älskar att flyga men bara får göra det på gårdens gamla märr Lera. Men en dag träffar hon på en skadad vildhingst och tillsammans måste de två samarbeta för att överleva. Grundstommen i berättelsen med ett barn eller ungdom som blir vän med ett vilddjur är inte ovanlig, trots kombinationen sci-fi och hästbok. Scenariot känns igen från andra äventyrsböcker.
– Det är ett klassiskt upplägg och faktiskt ganska likt ”Svarta hingsten”. Jag tyckte att det passade att ha en familjär story när jag gör så många andra annorlunda saker med världen.
Hans tidigare böcker är novellsamlingen ”Munins skärvor” och de två första delarna av fantasyserien ”Nornornas vävnad”. Det har gått några år sedan senaste delen i serien kom ut och läsare mejlar titt som tätt in och frågar när del tre ska komma. En bok han hoppas kunna skriva härnäst.
– Det sköna med den serien är att jag kan kombinera svensk 1800-tals historia och verkliga händelser med gamla folksagor. Mötet mellan det välbekanta och det obekanta. Det tycker jag är kul.
”Stormvinge” är precis som Oskar Källners andra böcker självutgiven på det egna Fafner Förlag. Han bestämde sig för att ge ut själv när flera förlag gav positiva omdömen på hans debutmanus, men ändå inte nappade.
– Feedbacken gav mig självförtroende och jag ville inte att mitt manus bara skulle få stanna i byrålådan. Att starta förlaget var bland det bästa jag gjort. Visst är det lite pill men det sköter jag på kvällarna när frun och barnen har gått och lagt sig. Jag tycker att det är kul att få in order och sen skicka ut böcker till folk som vill läsa det jag skrivit!