Fullt ös mest hela tiden

Det har kommit lera i datorn! Engelska Aardman-bolaget har petat, kletat och smetat in sina karaktäristiska modellerafigurer i amerikanska Dreamworks datorer. I Bortspolad är allt datoranimerat men det är fortfarande samma typer som i Wallace och Gromit eller Creature Comforts, samma fåniga grin, samma pliriga ögon och samma lek med filmiska konventioner.
I den här filmen är figurerna råttor. Roddy St James är en bortskämd tamråtta som bor i en lyxig lägenhet i Londons fina kvarter. Han bor i bur, men en gyllne bur. När han råkar spolas ned i toaletten hamnar han i en helt annan värld. I kloakerna under London lever de vilda råttorna i en kopia av London ovan jord, fastän i råttskala.

Här är livet hårdare och Roddy hamnar mitt i en kriminalintrig med råttgangsters (gnagsters?), paddor med drömmar om världsherravälde, ninjagrodor och en skön hjältinna —þf>Rita.
Det är alltså animerad actionfilm med en hel del lånat från till exempel James Bond, Indiana Jones och liknande. Lånat eller kanske snarast vänligt parodierat. Det är en hel del båtjakter, klättrande på hög höjd, slagsmål, swisch, swoosch och högt tempo.
Men också en massa slapstick, ordvitsande och relationshumor. Till och med lite sång.
För manuset står de gamla manusrävarna Dick Clement och Ian La Frenais, som svarat för en lång rad av engelska tv-komedier och filmer. Uppenbart kan de få till repliker som både fungerar och parodierar (åtminstone i originalversionen, den svenskdubbade versionen kanske kan ha svårt att fånga allt). De engelska skådespelare som ger röst åt figurerna gör också ett bra jobb.
Men det är nog det Aardmanska överflödet av detaljer som gör filmen spännande och en smula utmattande.
Vem skulle annars kunna hitta på alla dessa vettskrämda sniglar som dyker upp hela tiden och kommenterar handlingen likt en grekisk kör? Eller varför sitter det en kackerlacka bakom spisen och läser Kafkas Förvandlingen? Hela tiden måste man hålla ögonen
öppna för att hinna se allt.

Och kanske är det just det som man kan kritisera filmen för. Det är fullt ös mest hela tiden och mycket få andningspauser. Det händer nästan för mycket och för snabbt. Det krävs en hel del för att hänga med i handlingen, uppfatta replikerna, se alla underfundiga detaljer i miljön och samtidigt identifiera alla referenser till andra filmer finns överallt. Kanske måste man se filmen en gång till.