Från majkarneval till forsränning
Forsränningen på sista april i Uppsala kan ses som en nutida efterföljare till 1800-talets studentkarnevaler, skriver Tom Lundin.
Forsränningen på sista april är ett återupplivande av studenternas karnevalsyra som uppstod i Uppsala på 1830-talet. Här är ekipaget Tjernoby 11 från årets forsränning.
Foto: Pelle Johansson/arkiv
Föregångarna, de tidigare majkarnevalerna ägde rum den första maj och bestod bland annat av ett studenttåg till utvärdshuset Eklundshof. Man samlades där kring de välfyllda punschbålarna eller brylåerna i de små träddungarna kring Eklundshof.
Dessa årliga karnevaler påbörjades vid majfesterna på 1830-talet, då studenterna klädde ut sig och tågade ut till Eklundshof. Men från 1843 deltog nationerna på ett mera organiserat sätt.
Carl Johan Bergman har i den lilla boken Upsala och dess nejder skildrat 1843 års majkarneval på slätten kring Eklundshof, där förutom studenterna hade samlats "samhällets honoratiores, även Akademiens Pro-Kansler och många akademiska lärare ? en studentfest, som lika mycket utmärktes för den broderliga harmoni, vilka syntes sammanknyta de särskilda nationerna, som ock för sitt både dramatiska och mimiska liv, sin ungdomsfriska munterhet och kärnfulla komik."
Året därpå, 1844, var majkarnevalen mera dämpad. På grund av konung Carl Johans tidigare under året inträffade bortgång hade nationerna svarta flor på sina fanor.
Vårterminen 1845 berättar Julius von Sydow om ett "utklädsel-upptåg" till Eklundshof, som man där arrangerat två dagar tidigare. Han skriver:
"Jag hade min Sanchojacka, utstofferad med bandrosor, och knäbyxor av rött sammet, och var jag en ganska kostlig speleman, samt anförde tåget."
Hela majkarnevalen hade en påtaglig bacchanalisk karaktär. Södermanlänningarna t ex hade klätt ut sig till personerna i Fredmans värld.
Latindocenten Per Johan Petersson talade till studenterna:
"Det går en nyfödd vårfläkt, Bröder,
Utöver Fyris' gamla strand.
I flammor ynglinghjärtat glöder,
Likt morgonsol'n vid österns rand.
Allt mer och mer sig livet rörer
Så friskt, som flodens fria brus,
Och utav glada sångarkörer
Det hälsas nya våren ljus.
...
Må därför andans enhet vara
Städs själen i vårt brödralag,
Må han, en högre sol, förklara
Vår ungdoms glada sommardag!
Så tömmom då för honom skålen,
Och tömmom om den än en gång!
O, leve livet, liv i bålen,
Och liv i vänskap, liv i sång."
Majkarnevalen 1847 har skildrats av en 24-årig student, som tydligen deltog i hela det nio dagar långa firandet. Man har på det stora fältet vid Eklundshof uppfört baracker för de deltagande studentnationerna. För övriga är "långa bord och bänkar för tillfället uppslagna i fria luften".
Studenterna kommer nationsvis och utklädda i fantasifulla kostymer marscherande längs Fyrisån. De antog för majfesten fantasifulla namn som: Överste Husgafvel, Löjtnant Flykt von Striden, Kommercerådet Wingelin, Fröken Giftasgerna, Baron von Fläkten och hans Högvördighet Prosten Smörlund.
Karnevalen fortsatte den tredje maj, åtminstone för smålänningarna, som firade "Annandags-bröllop" med ett tåg genom staden före festen i nationssalen.
Den nionde maj var det åter studentparad i staden med "Kolera-maskeraden" samt Valhalls och Olympens Gudar, som utgick från Stockholms nation. Alla begav sig åter till Eklundshof. I en annan liten skrift skildras "Södermanlänningarnes" uttåg till Eklundshof. Även dessa hade antagit tillfälliga namn: Brunnsläkaren Medicinalrådet Mixturin, Intendenten Brunnström, Apothekaren Pillerberg och Brunnsmästaren Fyllqvist.
Enligt tämligen säkra uppgifter har det under årens lopp firats 19 karnevaler i Uppsala. Den första majfesten ägde rum 1837, då studenterna vid Östgöta nation tågade ut till Eklundshof. Två år senare deltog studenter från Stockholms och Södermanlands-Nerikes nationer. År 1841 kom nationsfanor att för första gången användas i karnevalståget till Eklundshof, som har kallats den "första riktiga karnevalen". Denna följdes av majkarnevaler 1842, 1845, 1846, 1847, 1849, 1851, 1855, 1861, 1865, 1880, 1884, 1889, 1895, 1900, 1905 och 1910.
Den sista karnevalen ägde rum lördagen den 21 maj 1910 och leddes av "Prins Karneval". Åtminstone vid de fem sista karnevalerna hade man särskilda teman:
1889: "Europa förr och nu, framställt i bilder"
1895: "Genom Världsrymden eller Bebodda Världar. Ställningar och förhållanden iakttagna under en ballongresa till planeten Markattan"
1900: "Grundlinjer till Det 19: de Århundradets Historia"
1905: "De 13 Muserna"
1910: "Bilder ur det Akademiska Livet i Forntid, Nutid och Framtid"
På sätt och vis kan "forsränningen i Uppsala" ses som en nutida efterföljare till 1800-talets studentkarnevaler. Detta evenemang äger rum på Fyrisån i Uppsala under förmiddagen den sista april varje år och anordnas av teknolog- och naturvetarstudenterna. De deltagande ekipagen byggs av studentgrupper också från universitet utanför Uppsala och grupper från enstaka arbetsplatser i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter