Det var inte helt självklart för den etiopiske journalisten Bisrat Woldemichael att gå ut offentligt med sin nuvarande vistelseort och syssla. Den etiopiska regeringens ögon och öron är många, intygar han, även i Sverige där han sedan tio månader bor och verkar som Uppsalas nya fristadsförfattare.
– Många av de som verkar som journalister i Etiopien i dag saknar regelrätt utbildning. Regeringen, som i praktiken kontrollerar de stora tidningarna, är rädd för professionella journalister och premierar hellre dem som deklarerat sin lojalitet med staten, säger Bisrat Woldemichael som också varit med om att grunda pressfrihetsorganisationen Ethiopian Journalists Forum i syfte att värna landets yttrandefrihet och stärka den professionella journalismen.
Och att organisationen fyllde sitt behov råder ingen tvekan om. I organisationen Reportrar utan gränsers senaste mätning av den globala pressfriheten hamnade Etiopien på plats 142 av totalt 180 länder. Sedan den etiopiska regeringen för sju år sedan antog nya antiterrorlagar har dessa systematiskt använts för att stoppa all kritisk journalistik, och förra året låg landet på sjätte plats vad gäller flest fängslade journalister. Det statsägda bolaget Ethio Telecom, som är den enda internetleverantören, blockerar både internationella nyhetssidor och sociala medier och utövar regelbunden digital övervakning.
Som verksam journalist i Etiopien arbetade Bisrat Woldemichael bland annat som redaktör på dagstidningen Finote Netsanet och som bloggare på olika nyhetsbloggar. Bland annat var han med om att avslöja den före detta premiärministerns illegala förehavanden, vilket ledde till att tidningen i fråga bannlystes av regeringen. Bisrat Woldemichael fick då jobb på en annan tidning – som även den bannlystes efter fem månader.
– I den etiopiska konstitutionen står att medborgare ska garanteras både pressfrihet och yttrandefrihet, men i verkligheten är det en helt annan femma. Så många av mina vänner och kolleger har fängslats enbart för vad de har skrivit.
Men det är inte bara aktiva journalister som löper risk att arresteras och torteras – även deras släktingar och vänner kan plötsligt gripas av polisen eller bara försvinna, berättar Bisrat Woldemichael.
– Jag fruktade inte bara för mitt eget liv, utan också för deras. Så jag hade inget annat val än att lämna landet.
Efter flykten från Etiopien för två år sedan levde Bisrat Woldemichael först en tid i Nairobi, Kenya, innan det internationella nätverket ICORN öppnade möjligheten för honom att komma hit som fristadsförfattare. Här i Uppsala fortsätter han arbetet med sina nyhetsbloggar i nära samarbete med journalistkolleger i Etiopien, planerar att starta en podcast och hoppas också snart kunna ge ut en bok. Tidigare har Bisrat Woldemichael även kommit ut med skriften "Genocide of thought", där han behandlar den etiopiska censuren.
Känner du dig friare i ditt skrivande här i Sverige?
– Inte helt. Jag utövar fortfarande en viss självcensur när jag skriver för att skydda min familj och mina vänner i Etiopien. Men visst känner jag mig själv säkrare som person här i Sverige.
Hur ser du på Etiopiens framtid?
– Just nu är läget väldigt svårt. På senaste tiden har flera folkliga protester slagits ned med brutalt våld, med många dödsoffer som följd. Men bara för några dagar sedan protesterade löparen Feyisa Lilesa öppet mot den etiopiska regimens tortyr av och mord på oskyldiga civila, då han korsade sina armar på prispallen i Rio efter att ha tagit silver i maraton, säger Bisrat Woldemichael och fortsätter:
– Det krävs dock stora påtryckningar från både Förenta nationerna och enskilda länder för att skapa förändring. Sverige, som är ett av de länder som ger allra mest bistånd till Etiopien, firar i år 250 år av pressfrihet. Vi behöver också den friheten – den svenska regeringen måste sätta mycket större tryck på de styrande i Etiopien.
Till helgen blir det dock annat än skrivande för Bisrat Woldemichael, när han gör sin debut som spelare i det svenska författarlandslaget i fotboll i samband med Sigtuna litteraturfestival.
– Jag har spelat fotboll sedan jag var skolpojke, så det ska bli otroligt roligt! Här spelar man dessutom fotboll för själva spelets skull och inte med politiska förtecken, vilket ofta är fallet i Etiopien, säger Bisrat Woldemichael och avslutar:
– Dessutom skapar fotbollen band mellan människor och kulturer.
Författarlandskampen i fotboll Sverige-Norge äger rum lördag 27 augusti på Ansgarvallen, Sigtuna.