Framtidens kulturpolitik

Nytt kulturhus och värna kulturarvet. UNT frågar ett antal kulturaktörer i Uppland vilken kulturpolitik de önskar sig i framtiden?

Foto: Staffan Claesson

Kultur och Nöje2014-09-01 08:00

Fredrik Annell Berger, artistbokare och arrangör:

”Den viktigaste frågan för min verksamhet är av nationell karaktär, nämligen arbetsgivaravgiften för unga. En höjning av arbetsgivaravgiften skulle vara en katastrof för den redan pressade kulturindustrin och skulle i förlängningen innebära högre biljettpriser för slutkund och färre timanställningar.Lokalt är nog den viktigaste frågan fortsatt satsning på nya, ekonomiskt fungerande eventplatser samt en förenklad arbetsgång för utomhusarrangemang. Det måste bli enklare och billigare för privata aktörer att hyra kommunala anläggningar.”

Sten Bernhardsson, chef för kulturkontoret, Uppsala kommun:

”Uppsala är en stad med många möjligheter till god utbildning. De kreativa och estetiska utbildning på postgymnasial nivå är dock alltför få. De unga vuxna som vill utbilda sig inom dessa områden söker sig härifrån. Det leder till att länet dräneras och den ”kreativa myllan” blir inte särskilt näringsrik. För att få kulturskapare, kreativa personer och goda entreprenörer att vilja verka här måste det finnas möjlighet att leva på sin kreativitet. Det offentliga ska självklart inte stå för alla kostnader men däremot erbjuda utbildningsmöjligheter och arenor.

Johanna Hansson, bibliotekschef i Uppsala:

”Kulturen kan på olika sätt bidra till ett brett samtal om kultur, men också om samhället i stort, om vägval och värderingar. Biblioteken har unika möjligheter att nå ut brett och därmed att låta många olika röster höras. Vi kan initiera samtal på egen hand, men väldigt gärna också i samarbete med andra kultur- och samhällsinstitutioner och med fria aktörer i länet. Jag vill särskilt lyfta fram vårt projekt ”Kapprumsbiblioteket” – ett sätt att göra böcker tillgängliga för barn och föräldrar i förskolan. Jag hoppas att projektet fortsätter att utvecklas .”

Katarina Karpe, teaterchef Gottsunda Dans & Teater:

”GDT:s verksamhet består av professionella dans- och teaterföreställningar och en omfattande fritidsverksamhet i form av dans- och teaterkurser för barn och unga. Genom att jobba med skapande, mångfald och delaktighet oavsett bakgrund, religion eller könstillhörighet är vi en viktig del i det demokratiska samhällsbyggandet.

Hur vill Uppsalas politiker stödja vår och andra verksamheter i Gottsunda och i Uppsala för att öka barns och ungdomars möjlighet till skapande, växtkraft och samhällsdeltagande genom kulturverksamhet?

Paul Kessel, chef Reginateatern:

”UKK:s och Reginas lyckade etablering har visat att det finns en stor och engagerad publik för olika slags kultur och scenkonst i Uppsala. Idén om ett centralt placerat kulturhus i stan som kan rymma dans, utställningar, författarateljéer och en mindre scen för lokala artister är väldigt bra.

Det behövs betydligt mer stöd till Uppsalas professionella artister, dels så att de har tid att ägna sig åt sitt jobb och dels för att behålla fler av våra begåvade ungdomar som annars flyttar. En postgymnasial utbildning i scenkonst i Uppsala skulle vara en bra satsning.”

Håkan Liby, chef Upplandsmuseet:

”Museet i Gamla Uppsala ägs och drivs av staten, närmare bestämt Riksantikvarieämbetet. Myndigheten har för avsikt att avyttra besöksmålen, däribland Gamla Uppsala museum. En extern utredare visade i början av juni hur museet med sitt enastående läge vid högarna, skulle kunna bli en levande, dynamisk skådeplats för kunskap, inspiration och reflektion med platsen och historien som utgångspunkt. Om Upplandsmuseet fick ekonomiska möjligheter att överta och utveckla Gamla Uppsala museum skulle visionen bli verklighet.

En satsning på kulturarvet skulle öka länets attraktivitet!”

Margaretha och Per Löfblad, Teater Spektakel:

”Vi i Teater Spektaklet (och flera andra professionella fria teater- och dansgrupper i Uppsala) får årligen bidrag för verksamheten och enskilda produktioner. Dessutom kan arrangörer; skolor, förskolor etc söka subventionering av biljettpriset eller för att köpa föreställningar. Detta arran-görsstöd har dock under årens lopp urholkats, dels pga att totala summan har minskat och dels för att antalet berättigade grupper ökat i antal.

Tänker politikerna se till att arrangörsstödet ökar så att Uppsalas/Upplands barn får ta del av minst en teaterföreställning per läsår?”

Klaus Pontvik, kulturentreprenör:

”Jag har länge pläderat för att man inom kommunen måste ändra förutsättningarna för det så kallade fria kulturlivet. Mitt förslag är att man går från dagens knappa miljonen till en tiodubbling. Även om tio miljoner inte är mycket så vet vi att det är en signal som är viktig och det skulle frigöra oerhörd mycket aktivitet. Jag har också under flera år pekat på att näringslivets engagemang är av stor betydelse inte bara inom idrotten utan även inom kultur och evenemang. Jag tror starkt på etableringen av ett kombinerat kulturens och konstens hus. Bygger man nya hus för kultur ska de sjuda av verksamhet och möten.

Christina Wahldén, författare:

”Som författare tycker jag att ett Litteraturens Hus, som har diskuterats länge, är angeläget. Det skulle höja statusen för Uppsalas många författare och samtidigt kunna bli en mötesplats för den läsande allmänheten och många intresserade studenter. En plats för samtal om litteratur och läsning idag, helt enkelt.

För hela Uppsala tycker jag att kommunen ska ta intryck av det som Göteborgs stad gör varje vår i Litteraturveckan. Under en vecka får alla skolelever, från nollan till gymnasiet träffa minst en författare. Det ökar demokratin och även intresset för att läsa.”

Kent Wennman, kulturentreprenör:

”Uppsala bör sluta omhulda institutionerna och kanalisera en del av de pengarna till det fria kulturlivet. Se vad vi och flera andra lyckas åstadkomma med 1,5 procent av kulturpengarna. Vad skulle vi inte kunna åstadkomma med till exempel tio procent? Proportionerna är smått absurda, där vi i fria kulturlivet ska slåss om peanuts medan det pumpas in pengar i institutionerna. Kulturpengarna kan således användas otroligt mycket klokare och det är glädjande att man i planen och budgeten för 2015 satsar extra på det fria professionella kulturlivet, även om det är en bit kvar till vad jag anser är en mer rimlig fördelning.”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!