I veckan gick Google ut och påstod sig kunna förutse vilka kommande långfilmer som kommer att bli succéer på bio och vilka som kommer att floppa.
Som exempel angavs filmen Magic Mike. Filmbolaget trodde att den skulle dra in ungefär 15-20 miljoner dollar under premiärhelgen. Google gissade 40 miljoner. Facit blev 39 miljoner.
Medan nästan alla andra trodde att filmen Battleship skulle bli en jättesuccé så påstod Google motsatsen. Google fick rätt, igen.
Information är makt, brukar det heta och det finns inget företag som sitter på så mycket information som Google. Genom att analysera sökningar på längden, tvären och djupet kan bolaget uppenbarligen skapa sig en ganska bra bild av hur framtiden kommer att se ut, åtminstone när det gäller biofilmer.
Och går det att utse filmsuccéer eller filmfiaskon på förhand så går det förstås också att förutse annat, såsom politiska strömningar. En riktigt förslagen lobbyist, eller opportunist om man så vill, studerar förstås sökningar, nyckelord, bloggposter och annan aggregerad information för att ta reda på varthän åsiktsvindarna blåser. Sedan är det bara att röstfiska.
I så motto kan nätet faktiskt liknas vid ett vädersystem där en skicklig och påläst meteorolog vet hur odlingssäsongen påverkas, vilka farvatten man bör undvika och vilken dag som lämpar sig bäst för en fjällexpedition.
Här om dagen lanserade Google en tjänst där man kan se söktrender i realtid. Ord formuleras i färgglada rutor, formas och omformas på skärmen. Det ger nästan ett organiskt uttryck, av en sorts informationshydra som tar över skärmen.
Om Google kan utse filmsuccéer på förhand, föreställ er hur mycket pengar bolaget redan nu håvar in genom att göra samma framtidsanalys av annonsmarknaden och köpbeteenden på nätet.
Tänk tanken ännu längre och föreställ er vad Google skulle kunna tjäna på finansmarknaden, en penningfixerad sektor där allt i grund och botten handlar om en enda sak: att försöka förutse framtiden.
Google beräknas redan nu lägga vantarna på drygt 40 procent av världens annonspengar på nätet. Ett av Googles främsta motton är ”Don’t be evil”, var inte elak.
Låt oss hoppas att Google står fast vid den principen.
Björn Lövenlid är medarbetare på UNT:s kulturredaktion