Första gången i Uppsala - och Sverige

Hade det inte varit för den tonårige Mendelssohn, hade Bach kanske glömts bort. Uppsala Akademiska Kammarkör och Drottningholms barockensemble framför Bachs Matteuspassion i Mendelssohns uppdaterade version i Missionskyrkan i Uppsala i dag.

I dag leder Stefan Parkman Uppsala Akademiska Kammarkör och Drottningholms Barockensemble i Missionskyrkan i Uppsala i Bachs Matteuspassionen.

I dag leder Stefan Parkman Uppsala Akademiska Kammarkör och Drottningholms Barockensemble i Missionskyrkan i Uppsala i Bachs Matteuspassionen.

Foto: Nina Leijonhufvud

Kultur och Nöje2013-03-09 08:00

14-årige Felix Mendelssohn-Bartholdy fick ett partitur i julklapp av sin farmor: Johann Sebastian Bachs Matteuspassionen. Som 18-åring satte han upp verket med hjälp av en kamrat, som egentligen var varietéartist.
– Tänk dig, en jude – fast döpt som tonåring och på så vis kristen – och en varietéartist, två ungdomar som skrapar ihop pengar för att kunna ge Matteuspassionen!, säger Uppsalaprofessorn och dirigenten Stefan Parkman.

I dag leder han UAK och Drottningholms barockensemble med solister i Matteuspassionen, så som Mendelssohn arrangerade den för nästan 200 år sedan.

Det betyder bland annat att verket är timmen kortare än i Bachs egen version. Stefan Parkman berättar att den unge Mendelssohn plockade bort delar av verket som han inte tyckte förde berättelsen framåt, att han över huvud taget gick igenom partituret med pennan i handen.
– Han strök och förkortade och orkestrerade om i tidens anda. Ökade tempot.

De låga oboer, som fanns hos Bach 100 år tidigare, var inte längre i bruk. Mendelssohn lät klarinetter överta deras roll.
– Han införde också några nya instrument, till exempel sjungs sopranarian Aus Liebe till ackompanjemang av två klarinetter i stället för soloflöjt och två oboer som hos Bach. Bachpoliserna tycker att det är förfärligt, men jag tycker att det är förtjusande, säger Stefan Parkman.

Där Bach har orgel/cembalo och cello som bakgrund till evangelisten, har Mendelssohn fyra celli och kontrabas i ett lågt muller.
– Det låter som en bikupa. Otroligt vackert! Allt är spännande, säger Stefan Parkman och tillägger att repetitionerna av verket har varit ett grannlaga pusslande där olika instrument–och sångkombinationer i nästan 60 ”nummer” alla har krävt sin uppmärksamhet.
– Så jädra svårt!

I eftermiddag ges Matteuspassionen i Missionskyrkan i Uppsala, i morgon är det församlingen i Maria Magdalena kyrka i Stockholm som får lyssna till den version av Matteuspassionen som väckte liv i ett på den tiden avsomnat intresse för ”den femte evangelisten” Johann Sebastian Bachs musik.
– Det är sannolikt första gången den här versionen av Matteuspassionen ges i Sverige, säger Stefan Parkman.

Mendelssohn

Tonsättaren och pianisten Felix Mendelssohn föddes 1809 i Hamburg i en judisk familj, men växte upp i Berlin. Redan som tonåring komponerade han pianostycken, sånger och även stråksymfonier. Bachs Matteuspassion satte han dels upp som 18-åring 1827, dels 1841 i en ytterligare bearbetad version. Båda gångerna mottogs verket med entusiasm av åhörare och kritiker. Och intresset för Bach var återuppväckt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!