Få svenska författare fick så många brev från som Selma Lagerlöf. Sammanlagt fick hon (vad man vet) nästan 40 000 brev under sitt liv, och många av dem var från läsare.
Det många kanske inte vet är att hon dessutom svarade på många av läsarbreven, antingen själv eller med hjälp av sin livspartner Valborg Olander.
För några år sedan avslutade Maria Karlsson, lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, och hennes kollega Jenny Bergenmar projektet "Läsarnas Lagerlöf".
Projektets kärna bestod i att digitalisera breven från Lagerlöfs läsare och göra dem tillgängliga för forskare och allmänheten i ett sökbart digitalt arkiv
– Det var intressant att få veta hur man läste Lagerlöf och vilka som läste henne, och inte minst vad de frågade och bad om i breven, säger Maria Karlsson.
Många skrev till Lagerlöf för att tacka och gratulera, andra bad att hon skulle lämna omdömen om deras litterära alster. Dessutom var det många som skrev och bad om pengar.
– Just nu är jag är engagerad i ett projekt där jag tittar på hur brevskrivarna använde sin sårbarhet för att be om pengar, säger Maria Karlsson.
Projektet är en del av det nystartade forskningsprogrammet "Engaging Vulnerability" vid Uppsala universitet.
När Maria Karlsson och hennes kollega Jenny Bergenmar senare var ute och berättade om "Läsarnas Lagerlöf" fick de ofta frågan om vad författaren svarade.
– Det är den frågan som har lett fram till det nya projektet "Minnen av Selma Lagerlöf", säger Maria Karlsson.
Nyligen gick man ut med en efterlysning till allmänheten om att dela med sig av brev från Lagerlöf.
– Vi vet att det finns många brev där ute som har gått vidare från generation till generation, säger Maria Karlsson.
Projektet har en särskild hemsida där man kan ladda upp bilder på brev samt lämna uppgifter om brevet ifråga och dess mottagare.
Hur kommer det sig då att just Selma Lagerlöf fick så många brev? Och varför svarade hon på dem?
– Hon var en av Sveriges mest kända personer vid den här tiden, säger Maria Karlsson. Det var mycket hemma-hos-reportage, särskilt när hon fick Nobelpriset och sedan valdes in i Svenska Akademien.
När det gäller tiggarbreven, fortsätter hon, fick de ett ordentligt uppsving efter ett reportage i Hemmets Veckotidning där Lagerlöf beskrevs som en välgörare.
– Att hon svarade på breven beror på att hon var mån om sin läsare, sina fans, dessutom hade hon mycket hjärta för människor som hade det svårt, säger Maria Karlsson.
Samtidigt, fortsätter hon, beklagade sig Lagerlöf ofta över att brevskrivandet stal mycket av hennes arbetstid.
Maria Karlsson välkomnar den digitala humanioran och möjligheterna som den medför. Samtidigt menar hon att det är något visst med att sitta med de faktiska breven framför sig.
– Jag ägnade en gång en sommar åt att sitta på Kungliga Biblioteket och läsa Lagerlöfs brev från läsarna, och det är en särskilt känsla att röra vid dem och känna doften, säger hon.
Bland breven till Lagerlöf finns flera från Uppsala, och Maria Karlsson hoppas att många Uppsalabor, eller Uppsalabors ättlingar, ska dela med sig av sina svarsbrev.
– Hon inledde brevväxlingar med flera av sina läsare, men en brevväxling är inte fullständig förrän man har båda parternas brev.