Förra seklets ”badlif” ställs ut

En stämning av en svunnen epok håller på att byggas upp på Upplandsmuseet. Här ska visas sekelgamla sommarminnen från Öregrund och Östhammar, då den välbärgade medelklassen idkade ”badlif” under sommaren.

Utställningsproducenten Ingrid Zakrisson bland badattiraljer från förra seklet.

Utställningsproducenten Ingrid Zakrisson bland badattiraljer från förra seklet.

Foto: Tomas Lundin

Kultur och Nöje2016-06-18 10:00

– Upprinnelsen till utställningen var en donation vi fick från Östhammars kommun med 20 000 glasplåtar och negativ från fotofirman Skötsner-Edhlund. Det är ett spännande stoff som ger en bra bild av tiden runt 1900 och dess badortsliv, säger Ingrid Zakrisson som är utställningsproducent på Upplandsmuseet.

– Det var ett äkta par, Brita och Per Elis Skötsner-Edhlund som drev firman och det sägs att Brita var den bättre fotografen av de två. Men man kan ju inte veta säkert vem som tagit vilka bilder.

Brita drev fotoaffären i Östhammar och på somrarna fick maken ta hand om den tillfälliga filialen i Öregrund. Alla de prominenta badgästerna var förstås deras kunder, men fotograferna tog också bilder på vanligt lokalt vardagsliv.

– Både Öregrund och Östhammar hade kallbadhus och varmbadhus under förra sekelskiftet och de första årtiondena därefter. Det låg i tiden då med bad- och kurhus, då hygien och hälsa intresserade allt fler. Alla orter längs med våra kuster byggde liknande anläggningar, berättar Ingrid Zakrisson.

– För till exempel reumatism och psoriasis ansågs olika former av bad välgörande och att dricka brunn ansågs nyttigt och stärkande. Dessutom hade industrialismens frammarsch gjort det möjligt att resa med järnväg och ångbåt. Om man hade pengar förstås.

Badgästerna fick skriva in sig och fick ordinationer av badortsdoktorn. Listor finns bevarade med vad som erbjöds i varmbadhusen, som gyttjebad, kolsyrebad och elektriska (!) bad. Det sistnämnda handlade om att den badande strålades med en lampa. I varmbadhusen värmdes havsvattnet med hjälp av ånga. Det riktiga havet doppade man sig möjligen i från kallbadhusen, där det var det skilda avdelningar för män och kvinnor. Tidens baddräkter var rejäla don, ofta tillverkade i ylle.

Stadsborna ville också ut till kusten för att få frisk luft och se solen gå ned i havet. När UNT besöker Upplandsmuseet några dagar före utställningens öppnande håller museets snickare på att bygga en veranda mitt i utställningslokalen högst upp i museet. Här ska besökaren kunna sitta och se havet på film på väggen och höra ljud av vågor och måsar. På åskådarens vänstra sida finns bilder från Öregrund och på den högra sidan är det bilder från Östhammar. Utställningen innehåller ett hundratal fotografier, några av dem är ur privata samlingar samt föremål lånade från hembygdsföreningar på orterna.

– Arkitekturen i Östhammar och Öregrund förändrades under den här tiden. De allra flesta hyrde ut rum till badgäster och dessa ville ha en skyddad plats för att kunna se solen gå ner i havet om kvällarna. Därför försågs husen med glasverandor, säger Ingrid Zakrisson.

Men minst lika viktiga var societetshusen, då badgästerna ville ha en plats att träffas och umgås på. Runt dem växte fram ”engelska” parker med tennis och boulebanor i. Har erbjöds ett livat sällskapsliv, friare än vad som var brukligt hemma i staden.

– Men att dricka brunn var aldrig någon stor sak här. I Östhammar hände det att badgästerna promenerade ut till Boda källa ibland för att dricka av vattnet. Men i Öregrund fanns ingen sådan brunn. Dessutom sinade dricksvattnet här varje sommar under badortsepoken, säger Ingrid Zakrisson.

Utställningen Badlif öppnar på tisdag 21 juni med bland annat en brunnsorkester. Nästa sommar kommer några delar av utställningen att visas i Öregrund och några i Östhammar.

Fakta Badlif i Öregrund och Östhammar

Utställningen ”Badlif” rör perioden 1880 – 1930 i Öregrund och Östhammar.

Östhammar fick sin badanläggning med societetshus 1882 och i Öregrund stod badanläggning och societetshus färdigbyggda 1885.

Tidigare hade orterna haft fiske och handel som huvudnäringar. Nu blev de också semesterorter.

Några kända badgäster var doktor Westerlund från Enköping, som besökte Öregrund varje sommar. Författaren och journalisten Lubbe Nordström, han som myntade begreppet ”lort-Sverige”, och författaren Marika Stiernstedt hörde också till stammisarna i Öregrund.

Under 1930-talet ebbade intresset för ”badlif” ut. Det blev sämre tider, folk fick mindre pengar och ett nytt världskrig var i antågande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!