Det finns många handlingar som kan tyckas oförlåtliga. Men genom hårda ansträngningar kan offren eller anhöriga till offren oftare än man tror försonas med förövaren. Det är en av sakerna som kommer fram i utställningen Förlåtelse, försoning, folkmord och förtryck, som startar i dag på Fredens Hus i Uppsala.
– En sak som visat sig viktigt för processen är att förövaren tydligt visar ånger över vad hon eller han gjort, annars är det svårt för offret eller anhöriga till offret att förlåta, säger Emma Carlsson, som är utställningsansvarig.
Utställningen kommer ursprungligen från England där den visades första gången 2004 med namnet namnet The F Word: Images of Forgiveness. Sedan dess har den visats på över 300 platser runt om i världen, men på Fredens Hus får den sin premiär i Norden.
Den består av personliga berättelser kring temat försoning. På affischer och tv-skärmar i utställningssalen kan besökarna läsa och lyssna på berättelser från bland annat folkmordet i Rwanda, terrorattacken 11 september, Gazakonflikten och kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.
– Berättelsen från Tjernobyl skiljer sig en del från de andra eftersom det inte finns någon tydlig person som är förövare och därför finns det inte riktigt någon att förlåta, säger Marie Karlsson, som också är utställningsansvarig.
Berättelserna speglar flera aspekter på temat. Offer och förövare som har försonats, andra som inte har kunnat förlåta och två offer till anhöriga på olika sidor i Gazakonflikt som kunnat mötas genom den gemensamma erfarenheten.
Under dagens invigning blir det också tal av Lennart Aspegren som arbetat som rättschef i Regeringskansliet och som FN-domare. Han har upplevt flera konflikter bland annat i sitt arbete som domare i Internationella brottmålstribunalen för Rwanda 1995 – 2000.
– Rwanda är också särskilt problematiskt eftersom det finns så många förövare att det är svårt att försonas med någon enskild person, säger Marie Karlsson.
Ett annat fenomen som de som lyckats förlåta vittnar om är att de själva blir kallade förrädare och stöts ut av sin egen grupp, då oftast av människor som själva inte klarar av att förlåta. I andra fall kan det vara förövaren som inte vill försonas, men även i fall där mötena inte leder till något konkret resultat kan de hjälpa de inblandade att hantera sorgen eller skulden.
Iden med den brittiska välgörenhetsorganisationen The Forgiveness Projects arbete, som utställningarna grundar sig i, är att samla in och sprida berättelserna för att hjälpa andra och arrangera möten där bland andra fångar får möta sina offer eller anhöriga.
Fredens Hus, som tidigare hette Fredsmuseet, visar utställningar om utsatthet, mänskliga rättigheter och svenska fredsprofiler som Dag Hammarskjöld. I år är Fredens Hus en av tre finalister som den 15 maj kan bli utsett till Årets museum 2013. I motiveringen kallas museet för ”en uppstickare som fått stort genomslag och väcker funderingar kring vad ett museum är/kan vara i framtiden”.