Förändringar väntar kulturpolitiken
Färre myndigheter och, större regionalt inflytande. Det väntas bli huvuddragen i kulturutredningen. Radikala förslag, men utredningen kritiseras samtidigt för brist på idéinnehåll.
Eva Swartz-Grimaldi, ordförande för kulturutredningen.
Foto:
Det märks inte minst på engagemanget bland de kulturarbetare som inte arbetat med utredningen. Runt 250 förslag har inkommit till den skuggutredning som bland andra Orionteaterns chef Stina Oscarsson dragit i gång. Kulturintresserade i hela landet vill vara med och påverka framtidens kulturpolitik.
Men kulturutredningen verkar handla betydligt mer om offentlig förvaltning än idédebatt, enligt kritikerna.
- Fokus har hela tiden legat på myndigheterna och hur man ska förändra dem. Det var bestämt från början, säger en person med god insyn i kulturutredningen till TT Spektra.
På frågan om vilket idémässigt innehåll som kan förväntas svarar samme person: "snömos".
Susin Lindblom är direktör för Sveriges Dramatikerförbund och hoppade nyligen av sitt uppdrag i kulturutredningens litteraturgrupp. Hon är kritisk till utredningens inriktning.
- Så sent som i december hade ledningen för kulturutredningen ännu inte formulerat de kulturpolitiska målen, säger hon.
Häromveckan avslöjades i medier att kulturutredningen förväntas innehålla det radikala förslaget att reducera dagens 24 statliga kulturmyndigheter till tre. Dessutom kan kulturutredningen föreslå upprättandet av en ny slags övergripande myndighet. Om ett sådant förslag blir verklighet kan etablerade bidragssystem för konstnärer, författare och scenkonstnärer förändras i grunden.
Jon Pierre är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han menar att en liten organisation kan vinna i effektivitet, men är inte säker på att det är rätt väg att gå för kulturen.
- Utan att kunna jättemycket om den här sektorn skulle jag säga att det finns en poäng i att ha flera mindre myndigheter snarare än ett fåtal stora. Kulturverksamheten är enormt heterogen och man kan få en större fackkunskap i små myndigheter än i stora, säger han.
Socialdemokraternas kulturminister 1982-91, Bengt Göransson, tycker att arbetet med utredningen har börjat i fel ände. Han menar att i stället för att först utreda hur den statliga kulturen ska administreras borde man ha börjat med en parlamentarisk diskussion för att nå samsyn kring politikens mål.
- Politiker i dag vill visa sig handlingskraftiga och det gör de genom att genomföra förändringar. Den politiska organisationen kan organisera, men kulturen vill vara fri och det är politikernas ansvar att ge kulturen möjlighet att vara det, säger han.
Kulturutredningens förslag går i linje med regeringens ambition att minska antalet myndigheter inom alla politikområden. Den innebär en centralisering av makten över de statliga kulturpengarna. Men utredningen väntas också innehålla förslag om större regionalt självstyre i kulturfrågor. Förslaget innebär större frihet för regionala beslutsfattare.
Kulturutredningen presenterar sina förslag 12 februari.
Så jobbar vi med nyheter