Det Àr tolv Är sedan Sveriges mest omfattande definitionsordbok blev uppdaterad. PÄ uppdrag av Svenska Akademien har ett sju personer starkt forskarlag vid Göteborgs universitet arbetat med att utveckla, modernisera och förbÀttra samlingen av 65 000 ord. I den andra upplagan har man bland annat breddat urvalet, gjort SO mer lÀttillgÀnglig och sett till att den Àven i fortsÀttningen speglar det samtida sprÄkbruket.
ââVĂ€ldigt mycket var bra i den tidigare upplagan av "Svensk ordbok" men en hel del mĂ„ste moderniseras. Ordbokens innehĂ„ll Ă€r resultatet av flera decenniers arbete men sprĂ„ket förĂ€ndras hela tiden, sĂ€ger Emma Sköldberg, professor i svenska pĂ„ Göteborgs universitet och huvudredaktör för ordboken.
Flygskam och aquafaba
Emma Sköldberg beskriver det som att ordboken befinner sig i en brytningstid. Tidigare var ordböcker tryckta praktverk men numera vill mÄnga ha tillgÄng till ordförklaringar digitalt och gratis. Dessutom har forskarna mycket större textmÀngder att ta hÀnsyn till, som bloggar och sociala medier.
ââVi har svĂ„rt att redogöra för allt talsprĂ„k men vill man spegla modern svenska mĂ„ste man Ă€ndĂ„ beakta nyare slags texttyper, sĂ€ger Emma Sköldberg och sĂ€ger att de har jĂ€mfört ordbokens innehĂ„ll mot enorma mĂ€ngder texter.
ââJĂ€mför man med en nyhetstext eller bloggen Familjeliv fĂ„r man olika nyordskandidater och vi vill ha sĂ„ stor spridning som möjligt.
Bland nyorden som förs in syns till exempel de aktuella orden: flockimmunitet, blÄljuspersonal och flygskam. DÀr finns ocksÄ benÀmningar frÄn matvÀrlden, som granola, aquafaba och foodtruck. Tekniska begrepp riskerar alltid att bli förÄldrade, men swisha och adda har ÀndÄ letat sig in i ordboken.
ââMen ordet ska förekomma rĂ€tt frekvent och i olika slags texter sĂ„ att det inte bara Ă€r ett fackord, förklarar Emma Sköldberg.
Ords valörer förÀndras
Inför 2009 arbetade forskarna mycket med hur kvinnor och mÀn framstÀlls i förklaringarna. Inför den hÀr upplagan har de haft alla sju sÄ kallade diskrimineringsgrunder i Ätanke. Emma Sköldberg har ocksÄ studerat hur lÀnder och mÀnniskor framstÀlls.
ââDet Ă€r en balansgĂ„ng, vi ska inte utmana schabloner sĂ„ mycket att budskapet gĂ„r förlorat men vi vill samtidigt inte förstĂ€rka stereotyper, sĂ€ger hon.
Ett ords valör kan ocksÄ förÀndras snabbt. Emma Sköldberg exemplifierar med "indian" som numera anses nedsÀttande, liksom "dvÀrgalÄt", ett annat ord som nu rensas bort. Samtidigt pÄminner hon om att ett och samma ord kan ha vÀldigt olika laddning beroende pÄ sammanhang.
ââVissa ord reclaimas sĂ„ att det som Ă€r ett skĂ€llsord i vissa grupper Ă€r fullt gĂ„ngbart i andra grupper, sĂ€ger hon.
Uppdateras oftare
En helt digital ordbok gör ocksÄ att forskarna kan lÀgga ut texten mer, och skriva ut fler förkortningar, vilket ökar lÀsförstÄelsen. En annan fördel med det digitala formatet Àr att forskarna nu ser vad mÀnniskor söker pÄ.
ââDet Ă€r viktig information för oss. Inför den hĂ€r versionen var det vĂ€ldigt mĂ„nga som sökte pĂ„ âhenâ. Andra ord som folk har sökt pĂ„ Ă€r "agil" och âwifiâ och dessa ord har nu lagts in i ordboken.
Nu finns ocksÄ bÄde ljudfiler och möjlighet att klicka sig vidare genom lÀnkar. Men Àven en större möjlighet att hÄlla databasen aktuell, menar Mats Malm, stÀndig sekreterare för Svenska Akademien.
ââSamtidsordböcker av det hĂ€r slaget behöver ju uppdateras för att vara relevanta, och nĂ€r nu andra upplagan av Svensk ordbok blir helt digital kan vi lĂ€ttare hĂ„lla den aktuell med nya uppdateringar, i nĂ€rmare takt med samhĂ€llet.