– Jag ville arbeta med bin för att få veta vad de har för budskap till oss människor om de själva fick bygga, säger Uppsalakonstnären Martin Lima de Faria, och sätter fast de sista blombladen i bivax.
Konstverket "Flower power bee art" är i form av en blomma, med ett hus, balkong, uteplatser med solstolar för bina och en swimmingpool i plastminiatyr. Det lyser ur huset och på taket står en vindsnurra.
Men det är alltså bina själva som är byggherrar till blomman och huset. I Los Angeles har Martin samarbetat med biodlaren Robin Theron som fått sina bin att skapa de speciella bivaxkakorna.
– Amerikanska bin har byggt flitigt men nu på slutet tar de svenska över och gör finishen. Amerikanska bin är snabbare och mer effektiva, medan de svenska är mer noggranna, säger Martin Lima de Faria som stod för frakten över Atlanten och lärde sig den hårda vägen att amerikansk tullpersonal kan vara svår att övertyga.
Vi går upp på taket där 30 000 svenska bina bor i två bikupor. Det är i kallaste laget och kanske kommer bina inte ut av ren överlevnadsinstinkt. Men jodå, runt 10-12 grader klarar de ute en liten stund, menar bioodlarna Anna och Thomas Blomlöf som sköter om bina. Med sig har de rökbehållaren som gör att bina inte flyger ut som galna när någon rumsterar om i kuporna.
– Rökpustarna är en signal: Hej, nu kommer vi. De gör att bina går in och lägger sig, säger Anna Blomlöf.
När biodlarna öppnar kuporna är det ändå tjockt med bin på ramen som de tar upp. Thomas skakar försiktigt och bina glider ner i kupan och börjar bygga på den nya ramen som han sätter in.
Bakgrunden till konstverket är att bina globalt sett är utrotningshotade, en orsak är skadliga varroakvalster som äter upp binas vingar.
– Det går inte att bli av med kvalstren men det gäller att hålla nivån så låg som möjligt, säger Anna Blomlöf.
Ett annat hot mot bina är ensidig odlingsföljd och bekämpningsmedel. Bin är viktiga som pollinatören av både vilda och odlade växter.
– Vi är beroende av att bina pollinerar annars blir det inga skördar och de gör det helt gratis, säger hållbarhetschef, Maria Säfström, I-hus som satsar på bin i staden.
– Det känns bra i hjärtat att skapa ett ekologisk konstverk som uppmärksammar binas svåra situation, säger Martin Lima de Faria.
På piedestalen som biverket står på har det bildats en liten blöt fläck. Det är honung som runnit ut ur konsten. En god bieffekt.