– Nästan ända fram till idag har hon betraktats som landsförrädare. Men på senaste tiden har synen på drottning Kristina vänts till något mer positivt, säger Marie-Louise Rodén, professor i historia med drottning Kristinas Romtid som specialområde.
– Hon var vidsynt, den som såg ut över Sveriges gränser och ville ta hit konst och vetenskap. Hennes landsförräderi var att hon som 27-åring avsade hon sig svenska kronan och drog till Rom för att konvertera till katolicism. Just den lära som hennes far, Gustav II Adolf stred mot under trettioåriga kriget. Att drottning Kristina blev en avfälling var en stor skandal.
Kristina var intellektuellt begåvad och lärde sig tala och skriva franska, tyska, italienska, holländska, samt latin och hade kunskaper även i klassiska språk. Hennes vetenskapliga intresse var inriktat på klassisk filologi, filosofi, teologi, matematik och astronomi. Hon hade också utbildats i manliga idrotter som jakt och ridning. Under sin tioåriga tid som regent bidrog hon till den Westfaliska fredens utformning. När Kristina kom till Rom blev hon en ledande kraft i dess kulturliv under tre årtionden.
Som människa med många livsval har hon fascinerat genom fyra århundraden.
– Om du visste vad jag är trött på frågan om drottning Kristinas kärleksliv, säger Marie-Louise Rodén.
– Hon var uppfostrad till kung, till att regera. Skulle hon gifta sig skulle hon bli omyndig enligt 1600-talets normer. Förmodligen låg det bakom hennes uttryckliga avsikt att aldrig gifta sig. En inställning som hon delade med Englands tidigare drottning Elisabeth I. Först som änkor blev kvinnor myndiga.
Genom historien har det spekulerats en del om drottningens könstillhörighet och sexuella läggning.
"Jag föddes med segerhuva och hade allenast ansiktet, armarna och benen fria. Jag var luden över hela kroppen och hade en grov, stark stämma. Allt detta gjorde att mina jordemödrar, som tog emot mig, trodde att jag var en gosse", skrev drottning Kristina i sin självbiografi som dock aldrig färdigställdes.
– En professor i gynekologi, Elis Essen Möller, skrev på 1930-talet att drottning Kristina kunde vara en "pseudohermafrodit", till det yttre kvinna, men att hon upplevde sig som man. Men läser man hennes livmedikus journaler så berättas att hon hade svåra menstruella blödningar och uppenbarligen gick igenom klimakteriet vid genomsnittlig ålder, säger Marie-Louise Rodén.
I ett mycket kritiserat tilltag öppnades 1965 hennes grav och man tog mått på hennes höfter samt studerade hennes bäcken och då kunde konstateras att hon biologiskt sett var kvinna.
Marie-Louise Rodén berättar också om det kärleksförhållande som rådde mellan Kristina och kardinal Azzolino i Rom, något som framkommit av deras bevarade brevväxling.
– Medan Kristinas brev oftast är kyliga och korrekta - hon släpper inte någon inpå sig, så är kardinalens ömsinta, humoristiska och varma. Här syns än tydligare hennes uppfostran till furste.
Drottningens dramatiska liv har lockat många till gestaltning. August Strindberg beskrev henne som en sexhungrig och frihetstörstande kvinna i en pjäs som han skrev för sin hustru, skådespelaren Harriet Bosse - som just var på väg att lämna äktenskapet. Brittiska dramatikern Pam Gems skildrar regenten som att hon är född i fel kön, är transsexuell, och hur hon leds vid det stelt rituella svenska hovet. Greta Garbo gjorde henne till gåtfull och sensuell i filmen från 1933, där kärlekslivet i form av ett krossat hjärta gjorde att hon avsa sig kronan och lämnade landet.
På Uppsala stadsteater fick hennes roll fem uttolkare på scenen samtidigt 2010. Den kanske mest minnesvärda var Shima Nivaranis variant med drottningens utanförskap skildrat i form av en olycklig best.
Drottning Kristinas liv har också blivit opera, balett och omskrivits i böcker och i forskning, samt figurerat i Uppsaliensiska studentspex.
I Uppsalas historia har drottning Kristina gjort avtryck, det var ju i Rikssalen på Uppsala slott hon avsade sig kronan sjätte juni 1654. Men också för att upprustningen av Uppsalas vindlande medeltida gatunät skedde på 1600-talet då drottningens kröning planerades. I stort sett alla tidigare kungakröningar sedan 1200-talet hade ägt rum här. Den traditionen bröt Kristina och hon kröntes i Stockholm 1650 - men då var Drottninggatans raka sträckning nedför Slottsbacken, nuvarande Carolinabacken, redan ett faktum.
Vilken stavning är det som gäller då, Christina eller Kristina?
– Hon skrev själv aldrig sitt namn med K, det är en modernisering. Hon skrev det antingen Christina eller mer franskt, Christine, säger Marie-Louise Rodén.
Mika Kaurismäkis film "The girl king" som har premiär i morgon, fredag, börjar med att Kristina, vid sex års ålder 1632 blir den första kvinnliga regenten i Sverige, när hennes pappa Gustav II Adolf stupar i slaget i Lützen.