Fläskkvartetten håller stilen
KONSTPOP. Det vilar något av samlingsalbum över Fläskkvartettens nya album. Mest beror det på att de bjudit in olika sångare till varje spår och att de sätter en stark prägel på sina låtar.
Foto: Ema
Gruppen kan fira 20-årsjubileun räknat från första albumet i år. Det var 1987 som instrumentala Köttbit kom. Första hiten kom dock när man lade till sång och Freddie Wadling sjöng sin oförglömliga version av Over the rainbow.
Trots att det i grunden handlade om en elektrifierad stråkkvartett - låt vara den ovanligare sättningen med två celli och två violiner - vann den snabbt rockpubliken. Alla i gruppen var klassiskt skolade och den har även gjort musik mer i den genren. Tillägget av slagverkare gav bandet ytterligare en udda komponent. Deras klangbilder blir också på det viset mycket egna.
Nu för tiden har bandet - emellanåt anglifierat till Fleshquartet - en stor publik i många läger. Inte konstigt då att så många av våra mest spännande sångare hörsammade kallelsen.
Christian Walts inleder med en känslosam ballad, senegalesen Solo Cissokho drar upp tempot och Robyn fortsätter i en neurotiskt laddad låt i stil med hennes samarbete med Christian Falk. Dennes parkompis Thåström gör en mer experimentell ballad av typen rostig spik i foten.
Anna Ternheim gör den himmelskt vackra Leave a light, en av albumets absoluta höjdpunkter. Och då är konkurrensen hård.
Freddie Wadling, nästan som en medlem i gruppen gör både Seventh day, byggd på ett gammalt beat av Rusiak och gamla britsoulhiten Always something there to remind me. Låter fint. Titiyo har sin parkamrat Johan Renck, alias Stakka Bo, med sig i Brigades.
Nyare namn som Theodor Jensen, Daniel Bellqvist och Andreas Mattsson tillhör även de mycket till ett excellent album som lär leva minst i 20 år till. Fläskkvartetten är verkligen bland det mest originella vi har i landet.
Fläskkvartetten
Voices of Eden
(Universal)
Voices of Eden
(Universal)
Så jobbar vi med nyheter