Gruppen Divine bildades för 11 år sedan av sopranerna Gabriella Lambert-Olsson och Caroline Gentele. Sedan dess har de hunnit med en hel del. De har sjungit på nobelbanketten, följt med kungaparet på stadsbesök i Wien och turnerat med Sven-Bertil Taube.
– Vår mission är att sprida opera till folket, säger Gabriella Lambert-Olsson.
Senast trion var i Uppland var i maj i år. Då med föreställningen ”Näktergalarna”, om de tre 1800-tals sångerskorna Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe.
Den här gången bjuder de på ”operahits” – och allsång. Kompar gör Uppsalamusikern Eric Skarby.
– I Parksnäckan blir det riktig allsång för första gången. Vi gillar att vara nära vår publik. Opera kräver koncentration men på scenen måste man släppa på det och bjuda på sig själv. Vi är människor och opera handlar om kärlek, död, svartsjuka, sorg och glädje, säger Gabriella Lambert-Olsson.
I den traditionella operavärlden är ramen ofta satt. En inramning som Gabriella Lambert-Olsson inte trivdes i och som låg till grund för Divines födelse.
– Inom vår konstart ska det vara perfekt och låta på ett visst sätt. Jag trivdes inte i den mijön. När opera blir pretentiöst försvinner buskapet för mig och jag tror varken Mozart, Puccini eller Verdi skrev sina verk med intentionen att de skulle vara pretentiösa. Opera är historier som ska berättas, säger hon.
Uppdraget har sedan dess varit att sprida musiken till folket och tvätta bort stämpeln att genren skulle vara reserverad finrummet.
– Det finns en rädsla för klassisk musik i Sverige, speciellt i kommersiell media. Men då underskattar man publiken, jag upplever att det finns ett väldigt sug, säger Gabriella.
Efter spelningen i Parksnäckan åker gruppen vidare till Umeå. I höst är de aktuella med föreställningen "Ingmar Bergman och musiken" på Soppteatern i Stockholm, med manusförfattaren Jonas Hellberg och regissören Stefan Marling. Även då spelar Eric Skarby.
– Ingmar Bergman var så rädd för döden, han trodde att musiken vittnade om andra världar eftersom vi kan skapa och tolka den. Det ligger kanske något i det, ett stycke av Bach eller Händel kan vara så överjordiskt vackert, som ett meddelande från eftervärlden.
Föreställningen har premiär 18 september. Den handlar om Ingmar Bergman och hans stora kärlek till musiken.