Tidigt 70-tal gav en Detroitbaserad singer-songwriter vid namn Rodriguez ut ett album kallat Cold Fact. Albumet och artisten spåddes en fantastisk framtid. En ny Bob Dylan sa man. Till och med bättre. Men skivan sålde inte och efter andra albumsläppet, Coming from Reality försvann Rodriguez från radarn.
Så här 40 år senare har svensken Malik Bendjelloul tagit upp jakten på Rodriguez. Vad hände egentligen med honom? Och tog han verkligen livet av sig på scenen genom att tända eld på sig själv? Det cirkulerar minst sagt många mysterier kring denna man. Dokumentären består av ett flertal intervjuer med människor som arbetat med Rodriguez, journalister och fans. Dessa intervjuinslag varvas med animerade sekvenser och arkivbilder från 70-talet.
Bendjelloul börjar sökandet i Sydafrika hos ett av Rodriguez fans Stephen Segerman, även kallad Sugar Man efter en av Rodriguez låtar. Segerman berättar att Rodriguez var stor i Sydafrika och att ryktet säger att Cold Fact hittade hit då en amerikanska tog den med sig när hon besökte sin pojkvän i Sydafrika. Rodriguez texter, som hårt ifrågasatte etablissemanget, blev snabbt populära och fungerade som ett slags politisk inspiration för unga sydafrikaner som kämpade mot apartheid. Efter det inledande Sydafrikabesöket beger vi oss tillbaka till USA och de amerikanska producenterna som arbetat med Rodriguez två plattor. Här börjar nu den kronologiska berättelsen.
Att historien om Rodriguez är fascinerande och engagerande råder det inga tvivel om, men berättelsen är lite ojämn och här finns även en del övergivna spår. Bendjelloul väljer vad han berättar och vad som gynnar den historia han tänkt berätta. Vi får aldrig veta varför skivorna aldrig sålde bra eller vad som egentligen hände efter att Rodriguez hade förlorat sitt skivkontrakt. Ganska tidigt i filmen börjar misstankarna komma att Bendjelloul medvetet utelämnar en hel del om Rodriguez. Vilket direkt leder till frågan - varför? Jag får känslan av att musikkarriären och kändisskapet inte var så viktigt för Rodriguez som Bendjelloul önskar.
Men, om man som jag är svag för den här typen av personliga historier om de som aldrig riktigt passade in – gärna fyllda av grumliga skeva bilder av ett bortglömt liv - så finns här en fantastisk berättelse om en alldeles extraordinär människa. Jag är bara inte säker på att Bendjelloul gör honom rättvisa.