Filmer från Uppsalakravaller blev konst

Privata filmer från en legendarisk UNT-redaktör har förvandlats till ett konstverk som just nu visas i Malmö. Bland annat ingår dramatiska bilder från våldsamma nazistkravaller i 1940-talets Gamla Uppsala.

En kvinna tittar nyfiket på UNT-journalisten Ellis Edmans kamera under ett toppmöte mellan Storbritanniens kung och Frankrikes president i Paris på 1930-talet.

En kvinna tittar nyfiket på UNT-journalisten Ellis Edmans kamera under ett toppmöte mellan Storbritanniens kung och Frankrikes president i Paris på 1930-talet.

Foto: Ellis Edman

Kultur och Nöje2009-02-12 10:55
Påskhelgen 1943, mitt under brinnande världskrig, samlades det svenska nazistpartiet SSS i Uppsala för ett "riksfältläger". Mötet kröntes med en "uppmarsch" till Gamla Uppsala högar. Arrangemanget slutade i kaos.
- Nazisterna ställde upp sig med fanor och deras möte följde en välbekant koreografi. Det främre ledet gjorde ett gott intryck på polisen, medan de bakre leden ägnade sig åt att medvetet provocera fram bråk med de motståndare som hade samlats kring högarna, berättar arkeologen Magnus Alkarp som bland annat har studerat ögonvittnesrapporter och polisförhör från händelserna.

En av dem som befann sig på plats denna kylslagna annandag påsk var Ellis Edman, mångårig nattredaktör på Upsala Nya Tidning och uttalad antinazist. Han hade en 8-millimeterskamera med sig och han lät den rulla.
- Jag har gått igenom flera arkiv men inte hittat någon film från påskkravallerna. När den iranska konstnären Shirin Sabahi i Malmö kontaktade mig och berättade att hon hade fått tag i några av Ellis Edmans filmer blev jag förstås väldigt intresserad, säger Magnus Alkarp.

De svartvita sekvenserna från kungshögarna visar bland annat hur allmänheten, iklädda hattar och värmande rockar, flyr i panik medan polismännen drar sina sablar. Bilderna är skakiga och röriga, men de åskådliggör på ett tydligt sätt den oreda och aggressiva stämning som rådde på platsen.
- Jag förvånades över hur väl bilderna stämde överens med de skildringar jag har tagit del av tidigare. Det var mycket obehagligt att se. Jag tror inte att det sista ordet är sagt om påskkravallerna ännu. Tyvärr har de en aktualitet även i våra dagar, säger Magnus Alkarp.

Konststudenten Shirin Sabahi, född och utbildad i Teheran men just nu verksam i Malmö, berättar hur hon fick tag i de unika bilderna.
- Jag arbetar med det som brukar kallas objets trouvés, funna objekt och arkivmaterial. Via en vän fick jag reda på att en man vid namn Jan Edman här i Malmö hade varit i Teheran på 1960-talet och tagit bilder. När jag träffade honom berättade han att han också hade filmmaterial efter sin far, Ellis Edman.
När de 65 år gamla bilderna från Uppsala flimrade framför Shirin Sabahis ögon blev hon genast fascinerad och hon bestämde sig för att använda dem till ett eget konstprojekt.
- Ellis Edman var en hängiven amatörfilmare och hans bilder är oerhört vackra. Jag har också använt mig av hans filmer från familjesemestrar i Sverige. På 1930-talet skickade UNT honom till Paris för att bevaka den brittiske kungens möte med Frankrikes president. Det är intressant att se vad Ellis Edman väljer att filma. Det är helt andra saker som intresserar honom när han är utomlands, jämfört med när han är hemma, säger Shirin Sabahi.

Som iranier bosatt i Sverige intresserar sig Shirin Sabahi bland annat för hur människan uppfattar sin omgivning, beroende på faktorer som rum och tid. Hennes examensverk på Konsthögskolan i Malmö har fått namnet Present Perfect Tense och det visas till och med söndag på galleriet KHM i samma stad.
- Jag använder mig av Ellis Edmans filmer för att berätta en helt egen historia där berättarperspektivet växlar. Några sekvenser har jag fryst till stillbilder, bland annat när människor stannar upp och tittar in i kameran. På 30-talet var filmkameror ovanliga och de väckte uppseende. I dag är vi så vana vid dem att vi inte reagerar, säger Shirin Sabahi.

Journalisten Ellis Edman var en av de tidningsmän som satte störst prägel på UNT under förra seklet. I mer än 40 år arbetade han som nattredaktör på tidningen, från 1916 till 1959.
"Lär dig gosse, att kontrollera namnen", var ett av hans återkommande råd till medarbetarna som erfaren och noggrann redaktör.
Ellis Edman stannade kvar på UNT långt efter pensioneringen och medverkade i spalterna ända upp i 85-årsåldern. När han slutligen lämnade jordelivet 1988 gick också hans omvittnat stora kunskaper om den gamla småstaden Uppsala förlorade.
Men hans privata filmer finns i alla fall kvar, presenterade av en iransk konstnär i en utställningshall på Konsthögskolan i Malmö.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!