Vad har den yviga programledarduon Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med Borlänge, bandy och integration att göra? En hel del visar det sig i radarparets långfilmsdebut ”Trevligt folk”, där deras initiativ att dokumentera världshistoriens första somaliska bandylandslag slagit mer än väl ut. ”Trevligt folk”, vilket också är Borlänge kommuns peppande slogan, är en skickligt orkestrerad feelgood-dokumentär med lika delar humor och budskap.
Den luttrade Borlänge-entreprenören Patrik Andersson drar alltså med stöd av kommunen igång ett somaliskt bandylag, med syfte att underlätta och främja integration. Detta i en stad där motsättningar inte bara ligger och puttar under ytan, utan frodas helt öppet med kommentarer som ”det har blivit för mycket svart” och om att somaliska ungdomar ”mest har kastat sten och levt fan, och det tar de med sig hit”. Här någonstans kommer så Filip Hammar och Fredrik Wikingsson in i bilden, efter att ha läst projektet och bestämt sig för att föreviga det med guldbaggebelönade regissören Karin af Klintberg (”Ebbe – the movie”, ”Historieätarna”) vid rodret.
Visst finns här en del komik à la ”Cool runnings”, filmen som bygger på det jamaicanska boblandslagets deltagande i vinter-OS 1988. Men med bara några månader kvar till lagets deltagande i bandy-VM i sibiriska Irkutsk blir träningen snart en kamp mot klockan och trötta ben, när timmarna på isen blir allt längre och längre.
Mest berör artonårige Ahmed Husseins längtan efter sin mor, kvar i Somalia efter fyra misslyckade asylansökningar, men med sitt hjärta hos sonen i Sverige som varje månad skickar henne alla pengar han kan. Filip Hammar och Fredrik Wikingsson blir här med sina rakt ställda frågor en slags tittarens förlängda arm in i handlingen, vilket fungerar förvånansvärt bra i sammanhanget.
Med pastelltonad estetik och en ibland något överregisserad dramaturgi är ”Trevligt folk” stundvis lite mer av tv-dokumentär än långfilmsdito. Dessutom går det bitvis att ifrågasätta den om än välmenande idrottsliga integrationstanken, där de somaliska killarna ska ”anpassas” genom prestationsbaserad laganda.
Men att Svensk Filmindustri efter bara tio minuter på grund av rasistiska kommentarer tvingades stänga ner filmtrailerns kommentarsfält, plus att Fredrik Wikingsson själv blivit hotad för sin medverkan i filmen, är mer än något annat ett lackmustest på dagens främlingsfientliga stämningar. Och ett dito lika starkt bevis för att det behövs filmer som ”Trevligt folk” - mer än någonsin.