Våren 1945 väntade hela världen på att andra världskriget skulle ta slut. När tyskarna till sist gav upp 7 maj, bevittnades kapitulationsceremonin av 17 journalister.
Som nyhet betraktad var kapitulationen större än någon annan händelse under hela 1900-talet. Men journalisterna hade ett dilemma: de var tvungna att hålla tyst om den i 36 timmar. Anledningen var att Churchill och Truman hade kommit överens med Stalin att Sovjet först skulle få hålla en egen ceremoni.
En av journalisterna hette Edward Kennedy och jobbade för nyhetsbyrån AP. Han höll sitt tystnadslöfte ända tills en officiell tysk radiosändning berättade att kriget var över. Nyheten var alltså ute. Men Kennedy tilläts fortfarande inte berätta om vad han hade sett. Stalin skulle ju få sitt.
Upprörd över situationen valde Kennedy att strunta i militärerna. I smyg tog han kontakt med Londonkontoret – utan att nämna något om embargot. Några minuter senare hade AP kablat ut scoopet över hela världen.
De andra 16 journalisterna blev upprörda. Att gå emot order i en krigssituation var att jämställa med förräderi. Och censorerna vek fortfarande inte en tum. Det innebar att AP hade nyheten för sig själva i ett helt dygn.
***
För AP borde detta ha varit en fantastisk dag. Andra världskriget var över, en av deras korrespondenter hade varit ögonvittne och de hade ensamrätt på storyn.
Men glädjen blev kortvarig. AP förbjöds omedelbart att rapportera från Europa och Kennedy fick sparken. När AP efter ett tag återigen tilläts använda sina korrespondenter, skrev ett 50-tal journalister på ett upprop mot nyhetsbyrån. Sveket, menade de, hade varit för stort för att AP skulle få bedriva journalistisk verksamhet.
Historien om Kennedy och om världens största scoop har sedan dess länge varit bortglömd. Ändå tills nu, då AP – efter 67 år – plötsligt ber Kennedy om ursäkt. ”Det hela sköttes på sämst tänkbara sätt”, säger företagets nuvarande vd Tom Curley, enligt The Guardian. ”Kennedy agerade helt rätt”.
Även i dag är rapporteringen från krigszoner starkt reglerad. Dagens inbäddade journalister kan absolut inte välja fritt vad de ska skriva om. Däremot har resten av världen fått verktyg i händerna som gör att hemligheternas tid är förbi. I dag hade Kennedy aldrig fått sparken – men han hade antagligen heller inte varit först på bollen.
Att journalistikens förutsättningar förändrats i grunden eller att AP gått ut med en ursäkt spelar dock ingen större roll för honom nu. Edward Kennedy dog 1963.