– Det har varit en lång väg från en sorts "fattigmansscen" till en scen för alla åldrar med lite större artister, säger Kent Wennman som har haft hand om artistbokningarna till Parksnäckan sedan 2003.
Det är lite osäkert exakt när han började med det. Men han började som ljudtekniker på Parksnäckan 1993.
– På den tiden var det två små högtalare och ett litet mixerbord att hålla reda på. Det har verkligen förändrats sedan dess, säger Kent Wennman.
Och det är väl femtonde sommaren som han själv spelar med sitt band i Elvis-föreställningen på samman scen, en konserthändelse som detta år gästas av Doug Seegers.
– Uppsalabandet Good morning blues med Claes Janson i spetsen hävdar att de spelade här redan 1967. Även de firar femtioårsjubileum i år, säger Kent Wennman.
Claes Janson kommer förstås att medverka på den särskilda jubileumsfestkvällen på Parksnäckan 18 juni, tillsammans med en mängd lokala artister som Ako, Jacke Sjödin, Kent Wennman, Man-Luckerz, Andrea Geurtsen, Sani Gamedze och Ida Wiklund.
I Stadsträdgården har det alltsedan förra sekelskiftet funnits friluftsevenemang på somrarna. Det kunde vara dans till ett litet kapell, teater eller bara musik. Men 25 juni 1968 inledde kulturnämnden i Uppsala en sommarsatsning på kultur i Stadsträdgården. Det döptes till Parksnäckan enligt ett förslag från rektor Ragni Kjellberg i en namntävling. Varje tisdagskväll var det underhållning och allt var gratis. Premiärkvällen kom 8000 personer för att lyssna till artister som Lissie Ahlandh, Siv Ericks och Åke Grönberg. Det blev också allsång med låtar som "Axel Öhman" och "Gungeligung". Mest minnesvärt var kanske författaren Jan Fridegård som spelade två-radigt dragspel, såväl "Spiskroksvalsen" som "Sadelmakarschottis". Det skedde bara två månader före författarens bortgång.
En transportabel estradvagn invigdes i juni 1970. Numera är scenen fast och hela området är i form av en öppnad snäcka med platser för cirka 1300 i publiken.
– Snäckformen är idealisk, publiken ser och hör bra precis överallt, säger Kent Wennman.
Bara under hans tid har biljettpriset förändrats liksom utbudet av artister.
– Jag kände tidigt att scenen hade en större potential. Och äntligen har vi börjat förverkliga den!
Enligt honom kom den verkliga vändpunkten för Parksnäckan för tre år sedan. Då började Kent Wennman och den ideella föreningen Kulturhjältarna samarbeta med eventbyrån Brink & Berger om artistbokningar. Då fick man också tillstånd att driva restaurang och servera alkohol på kvällstid. I samma veva beslöt kommunen sig för att upprusta.
Renoveringarna hade stått på vänt inför att scenen eventuellt skulle flyttas en bit bort på Kap-området, men så blev det alltså inte.
– Vi tycker det är bättre att satsa på en redan befintlig scen än att riva ner och bygga nytt. Och vi ska fortsätta att satsa på Parksnäckan så att den håller några decennier till, Uppsalaborna behöver levande kultur året runt och inte bara på vinterhalvåret, säger Peter Gustavsson (S), ordförande i kulturnämnden.
– Till den här sommaren har vi en ny artistloge och nya bänkar. Ljudanläggningen har också fått en uppgradering. Det krävs verkligen muskler för att man ska få hit de lite större artisterna och det börjar vi få nu, säger Kent Wennman.
Till exempel Jerry Williams, blev så förtjust i scenen förra sommaren att han kommer tillbaka denna säsong (20 augusti).
Parksnäckesommaren inleds 17 juni då Liondub tolkar Cornelis. Sedan blir det evenemang för på både stora och små ända fram 2 september då säsongen avslutas med Uppsala Progressive Folk & Rock Festival.
Källor: Karl Söderberg: "Uppsala kommun och kulturlivet", Anders Leidstedt: "Uppsalas biografer", Stadsarkivet.