Alla har vi våra drömmar. Våra storstilade, högtflygande planer – om den där mysiga sommarstugan, det ultimata utförsåket, karriärframgången, den enorma lottvinsten, kärleken, lyckan. Så är det också för Turbo, den lilla snigeln, i Dreamworks nya animerade film. Han drömmer om fart och fläkt. Om att vinna världens största racerlopp.
Inte så lätt – då man har moder natur emot sig. Men vad kan inte hända i filmens fantastiska värld! Inte minst med hjälp av osviklig envishet och ett stort lass underverk. Här i form att ett slags dopning (eller snarare lustgas av drömmar).
Och naturligtvis funkar det. Turbo gör världssuccé. Vinner hela racet före den store racingidolen, hans tjuvtrix och falskspel till trots. Allt i äkta Hollywood-anda där ingen dröm någonsin är för stor, inget hinder är för svårt att forcera. Oavsett rädslan eller en tjatig brorsa som försöker få Turbo ner på jorden igen. Sansa sig. Men good enough är inget för vare sig Turbo eller Tito, som är Turbos mänskliga motsvarighet och som hjälper honom. Ända in i mål.
Såklart är det en riktigt fartig film. Rolig och uppstudsig även om den går lite på tomgång med sina referenser till filmer som Bilar och diverse barnprogram om mänskliga bilar. Och visst brummar Turbo lite väl frekvent och högljutt med sin sensmoral som min femåriga son så fint summerar efter bion: Det är en film som man lär sig att man inte ska ge upp. Gott så!