De flesta som hört talas om den indiska Bollywoodfilmen tänker nog på starka färger och glada sånger. Kanske har man fått ett intryck av glättighet och verklighetsflykt. Och visst kan det stämma till en viss del, men uppdelningen mellan den kommersiella Bollywoodfilmen och den seriösare indiska konstfilmen blir allt otydligare. I dag finns det många filmer som kombinerar musikalinslaget med tyngre ämnen, som prostitution eller abort.
- Till exempel filmen Matribhoomi som handlar om en liten indisk by där det inte finns några unga kvinnor, som resultat av könsselektiva aborter vilket är ett reellt problem i Indien, berättar Heinz Werner Wessler som är gästprofessor i indologi på Uppsala universitet.
Namnet Bollywood är en kombination av namnen Bombay (numera Mumbai) och ledstjärnan Hollywood. Och precis som i Hollywood uppnår skådespelarna en ofattbar stjärnstatus. När ikonen Amitabh "Big D" Bachchan råkade ut för en allvarlig olycka i samband med inspelningen av Coolie 1982 köade mängder av människor utanför sjukhuset och templen fylldes med folk som ville be för hans återhämtning. Men fäblessen för stjärnor är en av de få saker som de båda filmjättarna har gemensamt.
- Om någon för tjugo år sedan frågat mig om Bollywoodfilm skulle kunna slå i Europa hade jag sagt nej, estetiken är alldeles för säregen och långt ifrån det européer är vana vid.
Men där fick han fel. För Indiens svar på Hollywood har de senaste 15 åren blivit väldigt populärt i Frankrike, Tyskland och Skandinavien.
Enligt Heinz Werner Wessler är det framför allt ungdomar som tagit till sig filmen och i Malmö finns till och med en biograf särskilt inriktad på indisk film. Bollywoodfilmen har ofta ett återkommande tema där familjerelationer vävs samman med kriminal- och dramahistorier. Ofta finns också en kritisk ådra där aktuella samhällsproblem tas upp. De olika stilarna hålls ihop av dans och sångnummer där scenerna kan förflyttas till en drömliknande sekvens, utanför filmens handling. Sångerna är medryckande och mycket viktiga för om en film ska gå bra eller inte.
- I Indien ställer sig folk upp och sjunger med i sångerna som alltid är på hindi. Det har också gjort att filmerna är viktiga för att sprida och bevara hindispråket. Många indier som inte pratar hindi som modermål kan ändå sjunga sångerna.
Att blanda in sång och dans i filmen är en gammal indisk tradition som levt kvar från teatern. Redan Sanskritteatern på antiken använde sig mycket av sång och instrument och Parsiteatern från 1800-talet är den som närmast kan ses som grund för Bollywoodfilmen.
Många Bollywoodfilmer handlar om ett ungt par som av en eller annan anledning inte får gifta sig med varandra. En lång tid senare möts de igen, deras förälskelse får liv på nytt och de får varandra till slut. Och här har Heinz Werner Wessler en teori.
- Anledningen till att Bollywoodfilmen blivit så populär i Europa tror jag kan ha att göra med att många lever i väldigt splittrade familjeförhållanden. Man har en styvpappa, plastsyskon och så vidare. Filmberättelserna står för någon slags stabil trygghet. Det kan låta väldigt konservativt men jag tror att det kan vara en inre önskan och längtan efter något som varar.