Science fiction brukar definieras som en blandning av vetenskap och fiktion, det vill säga rena spekulationer som inte får strida mot vedertagna vetenskapliga kunskaper.
När vi ber den inbitne SF-entusiasten Johan Anglemark om en definition så väljer han i stället att citera författaren Damon Knight:
"Science fiction blir science fiction när jag pekar på det och säger att det är science fiction".
Oavsett hur svårt det är att avgränsa genrer så är det i alla fall tydligt att science fiction-älskarna har en speciell form av gemenskap, och så har det alltid varit.
- Hela science fiction-kulturen började med att författare satte in insändare i tidningar i 1920-talets USA. Sedan började de skicka texter till varandra i stället och bilda nätverk som träffades regelbundet, berättar arrangören Johan Anglemark.
Han har varit engagerad i science fiction-kretsar ända sedan 1981 och har sett hur attityderna har förändras över tid.
- Förr så ansågs science fiction vara lite finare än fantasy. I dag är det precis tvärtom. Samtidigt så har ju kulturen kring science fiction blivit väldigt framgångsrik. Den är en del i det som brukar kallas för nördarnas revansch. Jag har till och med hört science fiction-nördar säga: "Vi vann, och nu då?".
Känslan av samhörighet bland likasinnade kan lätt gå förlorad när ett perifert intresse plötsligt hamnar i mittfåran. Men där är inte den svenska science fiction-rörelsen helt och hållet, än.
- Gemenskapen är fortfarande stark, även om det kanske inte känns lika exklusivt nu för tiden när vi kan nå varandra lätt på internet. Förut så kunde man bli överraskad om man kom i kontakt med någon som hade samma intressen som en själv, säger Linnéa Anglemark, gift med Johan och även hon mångårig sf-entusiast.
Vad är det då som gör människor så bitna av science fiction-genren att de slukar tjocka, engelskspråkiga böcker på löpande band och besöker kongresser för att diskutera påhittade framtidsvisioner?
Enligt sf-experten Anna Davour handlar det om en kombination av fantasirikedom och förankring i verkligheten:
- Jag är väldigt svag för coola idéer, när en författare utgår från ett fenomen som finns i verkligheten och extrapolerar utifrån det. Det är intressant att leka med tanken hur människor skulle reagera på olika sorters utveckling. Det kan handla om allt från relationen mellan könen till ekologi.
Många science fiction-författare anstränger sig till det yttersta för att hitta rationella, vetenskapliga förklaringar till fullständiga orimligheter. Ett exempel på det är kanadensaren Peter Watts, utbildad marinbiolog och en av de författare som besöker Uppsala i helgen. I hans bok Blindsight beskrivs vampyrer och deras egenskaper med neurobiologiska termer.
- På grund av en defekt i syncentrum så störs deras ögon av räta vinklar, något som bland annat förklarar varför de blir rädda för kors, säger Johan Anglemark.
Han menar också att en av tjusningarna med science fiction är att den kittlar fantasin, samtidigt som den kan vara intellektuellt utmanande.
- Man behöver inte sluta fantisera bara för att man blir vuxen. Däremot så förändras ju de flestas litterära preferenser i takt med att man blir äldre.