Fånig film med god musik

I en tillbakablick blir Darrin och hans mamma "förvisade" från församlingen och den lilla stad han vuxit upp i. Många år senare får han telegram om att hans faster dött och att det finns ett arv att få. Han reser tillbaka och får veta att villkoren stipulerar att han måste leda kyrkokören till seger i den lokala tävlingen. Om inte hans barndomskärlek också funnits på plats skulle han bara dra. . .För att göra klart det från början. Den här filmen lever på musiken. Gillar man gospel eller Beyoncé Knowles är den en härlig upplevelse. Gillar man båda tillsammans är det lycka.Tyvärr ska det vara ett slags handling mellan sångnumren och Cuba Gooding är snudd på plågsamt gapig och dominerande. Historien i sig så tunn att det lätt stjälper sig själv. Den går i alla fall bara ut på att alla ska vara snälla, tala sanning och ha helt och rent under.Men när det brakar loss i gospelnumren kan man nästan bli frälst för mindre. Förutom miss Knowles som har närvaro i varje scen finns här stora sångartalanger som Blind Boys of Alabama, Angie Stone, Faith Evans och Shirley Caesar. Scenerna från kyrkan är suveränt suggestiva.Men annars. . .