Fall Out Boy hyllar The Smiths

- Rocken är död i USA och vi är de sista överlevande. Men vi har lyckats hålla oss kvar, säger gitarristen Joe Trohman.
Arenan i Stockholm är värd för spelningen när Fall Out Boy kommer hit i veckan. Det är en liten hall att spela i för ett band som i hemlandet är vana att sälja ut stora fotbollsarenor och baskethallar.
Senaste albumet Infinity on high blev etta på albumlistan i USA och Fall Out Boy poserar på omslaget till det senaste numret av creddiga musiktidningen Rolling Stone. Men bandmedlemmarna är egentligen ganska överraskade över hur bra det har gått för dem.
- Om man kollar på de nya rockstjärnorna som kommer fram så är det hiphop och r'n'b som gäller. De rockband som kommer fram nu är så enformiga och ensidiga, säger Joe Trohman.
Men Fall Out Boy kan knappast anklagas för att vara ensidiga. Killarna från Chicago brukar visserligen kategoriseras som emo av kritikerna, men deras texter är komplicerade och ironiska och musikaliskt finns det en stor hjälte för bandet: Morrissey och The Smiths.

Det kan verka otroligt för ett emoband, men Joe Trohman lyser upp när man börja prata om Morrissey. Framförallt är det textförfattaren, flickfavoriten och basisten Pete Wentz som snöat in på The Smiths-grundaren.
Fall Out Boy är lite speciellt på det sättet att Pete Wentz är stjärnan och populärast hos tjejerna, medan sångaren Patrick Stump håller en lägre profil. Men hela bandet älskar The Smiths.
- Pete bryr sig mer om texterna än någonting annat och vi har lyssnat jättemycket på The Smiths. Vi har flera Smithstatueringar, säger Joe Trohman.

Fast ni låter inte som The Smiths?
- Om du frågar varför jag inte kan spela gitarr som Johnny Marr, så är det för att ingen kan göra det, säger Joe Trohman.
Arvet från The Smiths dyker upp i texterna som kan handla om allting och ingenting, på samma gång. Det får man försöka fatta själv.
- Det coola är ju att man kan tolka texterna som man själv vill.
- Morrissey går ju inte omkring och förklarar vad This charming man handlar om, säger Joe Trohman.

Men han försöker ändå förklara vad jättehitten This ain't a scene, it's an arms race, från senaste plattan, handlar om.
- Det är en kommentar om hur amerikaner alltid snor andras kultur och supersizar det. Som med Borat. När han bara var en figur i Ali G var det bara några få som fattade och då var det kul.

Men det måste ni ju ha upptäckt med Fall Out Boy - allt det är allt fler som gillar er. Blir det sämre då?
- Nej, men det viktigaste är att våra trogna fans gillar oss.

Hur är det att ha blivit så otroligt stora?
- Det är väldigt surrealistiskt. Fast jag vet inte om vi riktigt har fattat det. När vi inte är ute och spelar så är vi mest hemma i Chicago.

Så hur känns det att komma till Stockholm där ni inte är lika stora?
- Det är alltid spännande att spela inför nya fans. Det kommer att bli jättebra. Det går inte att förklara hur en Fall Out Boy-konsert ser ut - det måste ses.

Fall Out Boy hyllar The Smiths

Fall Out Boy spelar i Stockholm i morgon, 20 mars.Gruppen är USA:s hetaste band just nu.Men själva känner de sig som del av en utdöende genre.