Falk inledde sin konstnärliga bana på Isaac Grünewalds och Otte Skölds målarskolor i slutet av 40-talet.
- Det var på den tiden när de där farbröderna undervisade själva, berättar han. Det var två skilda personligheter verkligen! Man målade modell och så fick man kritik en gång i veckan.
Den första egna utställningen ägde rum på Welamssons konstgalleri i Stockholm 1952. Försäljningsmässigt blev responsen aningen modest.
- Det var egentligen bara min faster som köpte en akvarell av mig. Jag fick tillbaka den sedan när hon dog. Den har jag kvar fortfarande hemma förstås, som ett minne av min kära faster.
Falk kom redan under utbildningstiden att bli alltmer influerad av non-figurativ konst. Galleri Samlaren i Stockholm blev en viktig plats för den konkretistiska konsten. De tog in konst från Paris och hade utställningar med verk av Picasso, Chagal, Mortensen, Jacobsen och Tinguely.
- Många av de där gjorde icke-föreställande konst och jag såg att det fanns möjligheter. Jag kubistiserade mina stilleben i ytor. Konsekvensen av det där är att man gör om verkligheten och arbetar med de element som finns. Vi provade lite av det där på skolan och Grünewald vart så förbannad. Han sa ?varför gör ni en ny verklighet? Duger inte den gamla??.
På de tidiga utställningarna ställde Falk ut både målningar och pappskulpturer. Konstkritikerna menade att hans framtid låg i de senare och uppmuntrade honom att utveckla den sidan av konstnärskapet.
- Det visade sig att de hade rätt och så småningom trängde skulpturerna ut måleriet.
Falks skulpturer präglas av höga aluminiumprofiler i olika färger, med parallella formdelar i 73 graders lutning. Hur skulle han beskriva sitt tema?
- Det är rörelsen i profilerna som jag arbetar med. Parallellrörelse. Och det är ofta en uppåtriktad rörelse. Jag har märkt att jag har en känsla för rörelse och det som händer. Jag har lätt för att imitera skeenden och är bra på pantomim, säger de ofta.
- På 2000-talet har jag arbetat med svartvitt och gjort randiga skulpturer. Det blir en viss uppdelning där också utav profilerna. Så det är min väg.
Hur kommer idéer till nya verk?
- Det är en ständigt pågående process. Jag skissar och skissar tills jag har ett tema som jag sedan varierar. Speciellt i olika material. Grafik, skulptur och teckningar. Jag målar någon olja ibland också. Det är olika material man jobbar med och driver sitt tema.
- Som konstnär finner man sig själv, som man säger. Jag har en väg att gå och den går jag. Upplevde jag att jag skulle ta in någonting av det runt omkring mig för mycket skulle jag uppleva att jag sviker mig själv.
Influeras Falk av några konstnärer i dag?
- Nej, nu får de influeras av mig, skrattar han.