Ett ständigt flöde av idéer

Roine Stolt med mannar tycks vara inne i en produktiv period. Förra året kom liveinspelade dubbelalbumet (och dubbel-dvd:n) Meet the Flower Kings, året dessförinnan släpptes kritikerrosade Unfold the future, också det ett dubbelalbum som speglade hela den potential som gruppen besitter.Adam & Eve är en vanlig enkel-cd och skiljer sig från Unfold the future bl a genom att bandet denna gång inte har en rad gästartister med sig. Likaså hålls musiken i ett något stramare koncept, utan de experimentella ansatser som fanns på Unfold the future.Mitt spontana intryck är också att det är mer gitarrer denna gång, mer av Stolts egna gitarrfigurer. Likaså blir dragen av västkustrock och av Crosby Stills & Nash-traditionen tydliga, tack vare den distinkta stämsång som ryms i flera av låtarna, med ljusa bäriga röster, vissa stunder med lite Yes-känsla. Förmågan att arrangera sångstämmor är en av de kvalitéer som gör att Flower Kings höjer sig över flertalet konkurrenter inom genren.VariationsrikedomSamtidigt är variationen stor på Adam & Eve, med lyriska inslag varvat med komplexa instrumentalpartier, det återhållna varvat med det tunga. Här finns ett bärande melodiskt flöde ända från den drömska lilla syntslinga av speldosekaraktär som inramar öppningsspåret Love supreme. Här finns kortare, mer poporienterade spår som den välsnittade Starlight man, men också längre komplexa låtbyggen. Här finns udda melodiuppslag som den lekfullt spöklika A vampires view, liksom tunga rullande hårdrockgitarrer och ett sugande rytmiskt groove i titelspåret.Roine Stolt verkar ha ett ständigt flöde av idéer i sin låtskrivarverkstad, och som gitarrist fångar han intresset inte minst genom att överraska och hitta kontraster, med det lite avvaktande bluessolot i Time lines som ett av mina favoritinslag. Men Flower Kings är inte bara Roine Stolt, utan en väl samtrimmad grupp där man bör nämna Tomas Bodin som vårdar mellotron- och orgeltraditionen, men också profilerar sig i en vindlande liten pianoetyd som Days gone by och det melodiösa syntspåret Babylon. En annan klippa i sättningen är trummisen Zoltan Csörsz som spelar både ekonomiskt och ledigt dynamiskt.Nog har detta album, med sitt något mer lättsmälta koncept, goda chanser att bidra till allt större uppmärksamhet för redan i dag kultstämplade Flower Kings.