Estland störst på årets bokmässa
Under den 23: e Bokmässan i Göteborg är det fokus på Estland. I temalandet har intresset för estnisk litteratur ökat. Storsäljarna är inte längre undantag och under det senaste året har 20 poeter debuterat.
Estlands kulturminister Laine Jänes med reportrar på bokmässan i Göteborg. Estland satsar stort på mässan i år.
Foto: Leif R Janson/Scanpix
Den nio meter höga "lådan" har flera ingångar. Inuti visas estniska konstfilmer på tv-skärmar och i hörlurar kring ett runt bord går det att lyssna till svenska översättningar av estnisk poesi. På monterns scen kommer bokpresentationer, föredrag och diskussioner att ta plats under de fyra mässdagarna.
Vid det estniska boktorget mittemot Svarta lådan presenteras, bland drygt 250 olika titlar av estniska författare, de 20 svenska översättningar som kommer i samband med mässan.
- Det är roligt att många estniska författare fokuserar på barn- och ungdomslitteratur just nu. Förhoppningsvis kan det utmana internet till viss del, säger Laine Jänes efter sitt tal.
Hon är också stolt över den estniska, ständigt växande, poesin. Traditionen av poesi är starkt förankrad i Estland och när landet nu är självständigt sedan 1991, efter långa tider av ockupation, har poesin fått en rak och ärlig ton. Några av de största dagstidningarna har speciellt avsatt utrymme där poeterna kan kommentera dagsaktuella frågor i diktform.
- Poesi är ett bra sätt att reagera mot de samhällsproblem som finns i Estland i dag, säger Jan Kaus, arrangör, författare och före detta ordförande i Estniska författarförbundet.
Årets temasatsning på estnisk litteratur sponsras av det estniska kulturdepartementet. Av Bokmässans 424 seminarier sker 12 inom ramen för temat. Under seminariet Estland-nordiskt eller baltiskt? på lördagen medverkar exempelvis Estlands utrikesminister Urmas Paet. En annan estnisk storhet, president Toomas Hendrik Ilves, invigde på torsdagen mässan.
En av de omkring 20 aktuella estniska författare som besöker Bokmässan är Karl Martin Sinijärv.
- Karl Martin är en kändis i Estland. Han är en av de bästa poeterna vi har och dessutom en välkänd tv-programledare, berättar Jan Kaus.
Om han är en kändis eller inte svarar Karl Martin Sinijärv finurligt på när jag träffar honom vid Estlands monter under Bokmässans inledande dag.
- Att vara känd i Estland är en relativ sak. Estland är som en klubb - där jag är medlem.
När Karl Martin Sinijärv som 17-åring gav ut sin första diktsamling utnämndes han i Estland till underbarn. Sedan dess har det hunnit bli ytterligare sex diktsamlingar och i november kommer två till. Han har dessutom skrivit en kokbok och medverkat i olika bokprojekt med författarvänner. Den 36-årige författaren är inte bara en färgstark poet utan även ordförande i Estniska författarförbundet, matjournalist och programledare för ett tv-program i genren kulturnyheter.
Karl Martin Sinijärv tycker att tendensen i den estniska litteraturen i dag är att ämnena behandlar mer sociala frågor.
- Det betyder inte att det är politiskt eller ideologiskt, men poesin använder sitt inspirerande språk till att kommentera samhället. Det är kritiskt, men samtidigt hoppfullt och optimistiskt. Och det gillar jag, säger han.
Torsdagskvällen tillbringade Karl Martin Sinijärv delvis i Glashuset i Göteborg där han och andra poeter från Estland, Lettland och Litauen läste sin poesi. Kvällen var en del av Estival 2007, estniska kulturdagar i Göteborg, som i år arrangeras inom ramen för Bokmässan. Runt om i staden kommer konstutställningar, dans, teater, film, konserter, och poesiläsningar att äga rum.
Estland och litteraturen
- Estniska etablerade sig som litteraturspråk på 1800-talet. De långa perioderna av förtryck och ockupation gjorde att litteraturen kom att betyda mer än bara litteratur. Den blev tillsammans med språket livsviktig för den estniska identiteten.
- Poesin är starkare än prosan i Estland. Den bygger på den gamla traditionen av folkvisor som sitter djupt rotad i den estniska kulturen. Det finns gott om kvinnliga poeter i Estland och en av de största är framlidne Marie Under. Hon har varit en förebild för nutida poeter som Doris Kareva. Den senare kommer att medverka vid flera seminarier under Bokmässan och är aktuell med Tidens gestalt på svenska.
- Jaan Kross, 87 år, är Estlands störste prosaförfattare och har framför allt verkat inom den historiska romangenren. I tider av förtryck när innehållet i historieböckerna var förvanskat betydde hans arbete mycket för esterna. Hans trettonde roman På stället flyg ges i samband med Bokmässan ut på Natur & Kultur, som också har givit ut flera av hans tidigare romaner.
- Estniska etablerade sig som litteraturspråk på 1800-talet. De långa perioderna av förtryck och ockupation gjorde att litteraturen kom att betyda mer än bara litteratur. Den blev tillsammans med språket livsviktig för den estniska identiteten.
- Poesin är starkare än prosan i Estland. Den bygger på den gamla traditionen av folkvisor som sitter djupt rotad i den estniska kulturen. Det finns gott om kvinnliga poeter i Estland och en av de största är framlidne Marie Under. Hon har varit en förebild för nutida poeter som Doris Kareva. Den senare kommer att medverka vid flera seminarier under Bokmässan och är aktuell med Tidens gestalt på svenska.
- Jaan Kross, 87 år, är Estlands störste prosaförfattare och har framför allt verkat inom den historiska romangenren. I tider av förtryck när innehållet i historieböckerna var förvanskat betydde hans arbete mycket för esterna. Hans trettonde roman På stället flyg ges i samband med Bokmässan ut på Natur & Kultur, som också har givit ut flera av hans tidigare romaner.
Så jobbar vi med nyheter