– Det är alltså inte köttet vi serverar, det är marinaden, förtydligar Gustav Uddgård, en av medlemmarna i Teater Prego.
Ett av flera projekt under Ingmar Bergman-året i regissörens födelsestad Uppsala är Teater Pregos egensinniga hyllning till konstnären. Snart är det premiärdags för föreställningen ”Ingmar improviserad Bergman” på Reginateatern .
Teater Pregos scenkonstform, improvisationsteater, bygger på samspel mellan aktörerna i gruppen, att de är bra på att lyssna på varandra. Ingen vet vartåt det barkar med handlingen i en improvföreställning. Repetitioner brukar ju normalt föregå en teaterföreställning, men dessa aktörer ägnar istället veckorna före premiär åt att slipa på sin förmåga att vara lyhörda för varandra, för publikens reaktioner och på att associera.
– Det är nytt för oss att ha rekvisita och kostymer på scenen, säger Johanna Westlin, som också är med i Teater Prego.
– Nu är vi lite nervösa att vi ska balla ur med alla saker på scenen, att vi bara ska hålla på med att byta hattar....
Teater Prego sysslar vanligen med ”shortform”, kortformen av improvisationsteater i korta sketchliknande nummer. Publiken får medverka med att leverera ord till gruppen som de kan associera omkring eller idéer om situationer eller miljöer som scenerna kan ske i.
Men denna gång blir det ”longform”, den längre formen av improviserad teater, i en timslång föreställning. Inledningsvis kommer Teater Prego att be om ett ord från publiken på Reginateatern, en association till Ingmar Bergman. Därifrån börjar de improvisera handling och repliker på scenen och sedan kan vad som helst hända. De ska ge föreställningen tre gånger samma dag, men ingen föreställning blir den andra lik. De två första ska ges för skolungdomar, medan kvällsföreställningen är offentlig.
– Vi började faktiskt planera föreställningen som att den skulle ges som skolföreställning. Detta efter vi hade varit på besök i en gymnasieskola där eleverna inte visste vem Ingmar Bergman var, berättar Inana Selenius .
Teater Prego hade själva tidigare lite vaga idéer om vad Ingmar Bergman egentligen producerat och vad han stod för. Deras ambition med projektet är att hitta essensen i regissörens universum. De kommer att använda sig av referenser i föreställningen, mest till hans filmer.
– Vi ska inte driva med honom, det är snarare en hyllning. Bergman hade nog inte gillat allt improviserande, men han hyllade ofta underdoggar och hans gycklare stod för något positivt och kärleksfullt. Där känner vi oss hemma, säger Gustav Uddgård.
Gruppmedlemmarna har tillbringat en lång tid med att sätta sig in i den världskända och flerfaldigt Oscarsbelönade regissörens universum. Mest har de kollat på hans filmer och förvånats över att en regissör som förknippas med dysterhet, svårmod och döden också har gjort muntra komedier, som ”Sommarnattens leende”.
– Jag hade bara sett ”Fanny och Alexander” förut, men nu har jag sett betydligt fler av hans filmer. Fasen vad bra han var, säger Maximilian Hansen.
– Med vår föreställning hoppas vi att publiken kan får en vidare syn på Ingmar Bergman, vare sig de har sett hans filmer eller läst hans böcker, eller inte gjort någondera.
En timme före kvällsföreställningen på Reginateatern kan den publik som vågar spela om sitt liv i ett schackparti med Döden, en känd rollfigur i Bergmanrullen ”Det sjunde inseglet”. Här gestaltas Döden av Magnus Holm, som bland annat varit lagkapten för schacklandslaget för synskadade.