Den brittiske regissören Peter Greenaway lär ha ondgjort sig över filmatiserade böcker – på grund av fixeringen vid text håller filmkonsten nu på att dö ut, menar filmskaparen. ”Stockholm stories” skulle konsekvent få Greenaway att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Här har regissören Karin Fahlén i sin långfilmdebut filmatiserat Jonas Karlssons novellsamling "Det andra målet", där den gemensamma nämnaren är storstaden och de människor som på olika sätt tampas med dess utanförskap.
I ”Stockholm stories” möter vi den framgångsrika reklamaren Jessica (Cecilia Frode) som nekas adoption då hon anses ha för få vänner, och som i sin tur ger sig ut på en personlig vendetta gentemot en populär komiker. Johan (Martin Wallström) strävar efter det stora litterära genombrottet men lever ständigt i skuggan av sin far, den kände författaren. Johans syster Anna (Julia Ragnarsson) blir plötsligt dumpad och utan tak över huvudet, i samma veva som hon stöter på gamle bekantingen och rikemanssonen Douglas (Filip Berg) som plågar sig igenom ekonomistudierna men i hemlighet drömmer om en karriär som spelutvecklare.
Thomas (Jonas Karlsson), assistent till landets finansminister, lever för sitt arbete men fruktar i hemlighet mörkret. Under en kort tid korsas de olika karaktärernas vägar, vissa bara flyktigt men andra för längre tid.
”Stockholm stories” har redan hunnit liknas vid en svensk ”Short cuts”, och visst är formen densamma som i Robert Altmans klassiska episodfilm från 1993 och visst finns här en del goda och igenkännande skratt. Men där ”Short Cuts” brer ut sig på hela tre timmar har ”Stockholm stories” bara hälften av den tiden på sig att greppa berättandet, och det räcker inte riktigt till. Tempot är lite för hattigt för att riktigt gå på djupet, och Nathan Larssons musik är förvisso fin men tar snart över som en jämntjock ljudmatta utan mål och riktning.
Däremot är filmens metafor med strömavbrottet som kontaktskapare mellan människor en fin tanke, om än med viss klichévarning. För hur lätt är det inte, speciellt med tanke på det senaste decenniets allomfattande teknikboom, att vi i all vardagsstress missar chansen till varaktiga möten? Cecilia Frode och Jonas Karlsson kontakträdda och lätt autistanstrukna karaktärer som valhänt famlar efter varandra är klockrena i sammanhanget, likaså Martin Wallströms litterära golgatavandring i en förlagsvärd där det enda som räknas är hur säljbar du är. Och Julia Ragnarssons porträtt av den vilsna Anna ger definitivt mersmak.