En storslagen modern saga

Fem bilar står parkerade i ring mitt på den vindpinade prärien. Runt omkring dem ligger flera skjutna män och en död hund. Mannen som just missat en hjort på sin jakttur snokar runt och hittar en mängd påsar med knark och en väska full med pengar ...
Bröderna Coen, Joel och Ethan, har gjort en mängd spännande och utmanande filmer tillsammans. Ta bara Fargo, Oh Brother where art thou?, The Big Lebowski eller varför inte Miller's Crossing för att nämna några. Filmerna kan var ojämna, som Ladykillers, men alltid intressanta.

I nya No country for old men skärskådar de Amerika, landet som det var 1980, landet som det figurerar i sina egna myter och filmer. Berättelsen om gott och ont, om girighet och längtan efter något annat blir till en episk saga. Det kunde ha varit en legend ur Bibeln, nordisk mytologi eller en westernfilm, lägg till film noir. Människans kamp i tillvaron, mot de andra, mot sig själv, kan tas ned på några få destillerbara uttryck.
Bröderna Coen skärskådar myterna, vrider och vänder på dem och levererar en film som är spännande, underhållande, gripande och - faktiskt - långt i från förutsägbar. Filmen är en moralitet där de grundläggande frågorna om vad som är vårt liv ställs.

När Llewelyn Moss (Josh Brolin) tar penningväskan startar han en kedjereaktion som tar hans liv från den förutsägbara tristessen i husvagnsparken till en period av inferno. I hälarna på honom finns snart den lokala polisen, knarkbossens torpeder och inte minst svärmor. Den sistnämnda avgör inte minst utgången av jakten.
No country for old men är en kollektiv film där flera personer kan göra anspråk att ha en huvudroll. Främst aspirerar förstås Brolin som arketypen av mannen som definieras av sin handlingskraft. Han har varit i Vietnam och vet hur man hanterar vapen och nävar, urtypen för en gammaldags cowboy. Han ser sin chans och tar den.

Tommy Lee Jones representerar det "gamla, hederliga" USA. Sheriff i tredje generationen är han numera desillusionerad av den allt grövre våldsspiralen. Trots det vill han göra sin plikt och inte minst överleva till pensionen.
Färgstarkast lyser dock Javier Bardem som ett slags psykopat till lejd mördare med principer. Han singlar slant innan dödandet och en del av hans tilltänkta offer får en sista chans. Få tar den, girigheten tycks för stark.
Det är klassisk film om män, där kvinnorna mest hamnar emellan. Dialogen är lakoniskt korthuggen och fylld av ödesmättade utsagor.
Det är en modern saga som skildrar mycket våld, som drivs av våld. Konstrasten blir stor mellan sheriff Bells varma hem och kampen där ute. Den eviga prärien där en snål blåst hela tiden river i gräset blir en motsats till de klaustrofobiska motellrum där katt- och råttaleken äger rum. Det är storslagna bilder, exploderande actionscener och människoöden som växlar mellan jägare och byte.

Storslam på Oscarsgalan i veckan var helt rättvist för denna mångfacetterade film. Coens är egensinniga filmskapare och fortfarande en frisk vind i Hollywoods tillrättalagda värld. I den här filmen får man vara erfaren, trots titeln.

En storslagen modern saga

Bröderna Coen skärskådar Amerika i sin nya film, No country for old men. Det har blivit en mästerlig berättelse om gott och ont, om girighet och längtan, skriver Björn G Stenberg.