En stjärna föds, en stjärna dör
SJUNDE DAGEN. Veckan som gick bjöd på rikligt stoff för den journalistik som främst har sensation och lösnummerförsäljning som drivkraft och mål. Med en dramaturgi om överträffar det mesta såg vi via dessa medier en stjärna födas och en annan slockna.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Några dagar senare får schlagerstjärnan Marie emellertid konkurrens av författarstjärnan Marianne. Den en gång nyskapande journalisten Marianne Fredriksson, tillika författare till ett antal storsäljare, av vilka några stycken är riktigt bra, gick ur tiden. Plötsligt var samma medier som nämnts ovan fyllda med Fredrikssoniana. Hon, den av läsarna älskade och av kritikerna så gruvligt missförstådda och misshandlade, hon som drog fulla kongresshallar vid bokmässorna i Göteborg och vars böcker översattes och såldes runt om i världen. Hon vars romaner inte minst gick hem hos de tyska bokläsarna; hur ofta har jag inte sett travarna med Fredrikssonromaner exempelvis i Berlins många bokhandlar.
Nu var hon plötsligt en stjärna, också bland kollegerna. En enda tillfrågad hade modet att säga som det var: att Marianne Fredrikssons sista böcker inte höll måttet, att stringensen och tankedjupet från böcker som Simon och ekarna eller Den som vandrar om natten ... ersatts av flum och svärmeri, språklig torftighet och svaghet för klichéer.
Självfallet var det inte alls för de goda försäljningssiffrorna eller placeringarna på läsarnas topplistor som den seriösa kritiken gjorde tummen ner för de sista böckerna. De är helt enkelt dåliga, och om kritiken ska ha något berättigande kan den inte känna efter hur opinionsvindarna blåser och avstå från ett välgrundat negativt omdöme. Den dagen det skulle ske har kritiken förlorat sitt syfte och tappat bort sitt uppdrag.
Om några dagar lär stjärnglansen från den nyfödda och den slocknade redan börja falna. Medan den seriösa, på kunskap och erfarenhet grundade litteraturkritiken fortsätter att granska och analysera nya böcker av nya och gamla författare. Allt till den läsande allmänhetens och de skrivande författarnas fromma. Medan sensationsjournalistiken säkert har hittat nya stjärnor att sälja lösnummer på.