När UNT når Pernilla Andersson på telefon har hon just sökt skydd undan ett spöregn i skånska Kristianstad. Innesluten i sin ombonade turnébuss berättar hon sedan om hur mycket hon tycker om att kuska runt från spelställe till spelställe. På onsdag är det Uppsalas och Katalins tur. Med sig på turnén har hon uppvärmaren Anna Stadling.
– Många musiker ser turnerandet som ett nödvändigt ont. Själv mår jag aldrig så bra som när jag är ute på turné. Jag slipper de tråkiga vardagsbestyren och jag trivs bra med kringflackandet. Dessutom sover jag gott på bussar, säger hon.
Turnélivet är knappast något nytt för Pernilla Andersson. Hon växte upp i en musikerfamilj och hon släppte sitt första soloalbum redan 1999.
Det är dock först under det senaste året, efter Grammisnomineringarna och uppträdandet med låten Desperados i Melodifestivalen, som Pernilla Andersson har blivit en välkänd artist.
– Jag är glad för att det tog tolv år innan jag slog igenom och att jag därför fick göra det på mina egna villkor. Jag hade inte velat uppträda i Melodifestivalen som osäker tonåring säger Pernilla Andersson, 37.
Hon avfärdar också påståendet att man måste vara ung för att lyckas som artist.
– Många säger att man bara får en eller två chanser i den här branschen men sanningen är att om man bara tragglar på och nöter in sig långsamt i folks medvetanden som jag har gjort, så kan ketchupeffekten plötsligt komma när som helst, menar hon.
Pernilla Andersson ser sig inte bara som en artist och kompositör utan också som en kulturentreprenör. Inte minst så vill hon själv ha kontroll över sin egen karriär.
– Jag är väldigt företagsintresserad. Somliga musiker tror att man bara kan stå och vänta på att konserterna ska regna från himlen men det fungerar inte så, säger Pernilla Andersson som också föreläser om entreprenörskap på musikerutbildningar samt driver ett skivbolag med bland andra Titiyo i sitt stall.
På sistone har uppmärksamma biobesökare kunnat se Pernilla Andersson även på film. Hon gjorde rollen som en ung Ann-Louise Hansson i Amir Chamdins uppmärksammade filmporträtt Cornelis.
– Inspelningarna var väldigt speciella eftersom vi levde i Cornelis sfär. De flesta artister kan nog känna igen sig i honom, i hans mindervärdeskomplex, svartsjuka och självhävdelsebehov. De flesta av oss har det där inom oss. Skillnaden var att Cornelis Vreeswijk drev allting så långt, säger hon.
I sommar planerar Pernilla Andersson trots allt att ta semester från turnerandet för att varva ner tillsammans med sin make, rockgitarristen Dregen i det gemensamma huset på Runmarö i Stockholms skärgård.
– Det har varit snö och is på ön sedan 25 november. Nu längtar jag efter våren och att få ge mig ut och fiska, säger hon.