En oslipad diamant

Sega har haft svårt med att hantera sin Sonic-serie sedan man tog stegen in i tre dimensioner. Med Sonic: Lost World verkar det dock som att de har hittat rätt, åtminstone inledningsvis. Inspirationskällan har varit Nintendos Super Mario Galaxy-spel och bandesignen bjuder stundtals på lika stor variation som i de spelen. Tyvärr räcker det inte ända fram denna gång heller. Det som till en början verkar lovande blir redan efter ett par timmar frustrerande, mycket på grund av att svårighetsgraden skjuter i höjden. Sonic Lost World är i sina bästa stunder en oslipad diamant, men det kräver en del tålamod för att komma till sin rätt.