En (o)jämställd litteraturvärld

I tre tidigare artiklar har UNT undersökt jämställdheten inom Uppsalas kulturliv. Medan jämställdhet har diskuterats flitigt inom konst, teater och musik blir frågan främst aktuell för litteraturens del när de årliga litteraturprisen delas ut. Ungefär ett av tio Nobelpris i litteratur har gått till kvinnor, så förra årets vinnare Herta Müller var något av ett undantag.

När det gäller Augustpriset i skönlitteratur tycks den typiske vinnaren vara en medelålders man som skriver prosa, konstaterade Uppsalaforskaren Jerry Määttä i UNT i höstas (22/11 -09). Är då litteraturen männens domän även i Uppsala?
Både ja och nej. Att döma av den lista över författare bosatta i Uppsala och Uppland som finns på Stadsbibliotekets hemsida finns det 65 kvinnliga och 82 manliga författare i regionen. Ganska jämn fördelning alltså.
UNT har tittat på inköpen av skönlitteratur på Stadsbiblioteket under förra året och där verkar det råda en någorlunda balans på bokhyllorna. Av totalt 549 böcker inköpta under 2009 är 53 procent skrivna av manliga författare och 47 procent av kvinnliga. Trots dessa jämna siffror så tar man inte hänsyn till antalet manliga och kvinnliga författare vid planeringen, enligt bibliotekarien Lena Löfstrand, en av de ansvariga för inköpen av skönlitteratur.
- Vi utgår till stor del från dagstidningarnas recensioner och andra böcker som är omtalade. I vår medieplan är det framför allt kvaliteten som fungerar som ett riktmärke. Men kanske kan det på ett omedvetet plan påverka att vi är mest kvinnor som arbetar här på biblioteket, säger Lena Löfstrand.

På Stadsbiblioteket anordnas även en rad föredrag med olika författare. En nyhet under våren är till exempel författarfredag med kända namn som Maria Sveland och Jonas Hassen Khemiri. När detta program planeras är däremot en jämn könsfördelning en av de främsta utgångspunkterna. Sabina Andersson är enhetschef på Stadsbibliotekets öppna verksamhet och en av dem som planerar författarföredragen.
- Det var självklart för oss när vi började planera. Först och främst utgår vi ifrån att det ska vara två män och två kvinnor och sedan ser vi vilka vi kan få tag på. Världens befolkning består ju av hälften män, hälften kvinnor så varför skulle man ha endast manliga eller kvinnliga författare då, menar Sabina Andersson.

Statistiken ser dock lite mörkare ut när det gäller vilka författare som får plats på kultursidorna. Under förra året recenserades sammanlagt 365 böcker av enskilda författare i UNT. 65 procent av dem är recensioner av manliga författares verk och 35 procent av kvinnliga författare. Det blir i snitt tio recensioner i månaden av kvinnliga författare och dubbelt så många av manliga. Lisa Irenius är kulturchef på UNT sedan 1 september 2009 och har tillsammans med kritikredaktören Anna Ehn ansvar för vilka böcker som recenseras.
- Litteraturkritiken har sina traditioner och kan nog ibland styras av vissa fördomar. Fortfarande finns uppfattningar om att män skriver "finare" och allmängiltig litteratur, och att kvinnor skriver underhållning för andra kvinnor. Vi försöker vara noga med att inte negativt särbehandla kvinnliga författare. Vi eftersträvar också en mångfald på sidorna i fråga om kön, bakgrund och ämnen, säger Lisa Irenius.

Fram till september förra året var det före detta kulturchefen Bo-Ingvar Kollberg som avgjorde vilka böcker som skulle recenseras. Enligt honom beror siffrorna på flera faktorer, och en jämställd fördelning fanns inte med i hans planering.
- Dessa siffror gör mig varken förvånad eller upprörd. I första hand är det kvaliteten som avgör vilka böcker som väljs ut och ifall ämnet är intressant och angeläget, menar Bo-Ingvar Kollberg.

En (o)jämställd litteraturvärld

Det bor nästan lika många kvinnliga som manliga författare i Uppsalatrakten, och Stadsbiblioteket köper in lika mycket skönlitteratur av båda könen. Men två tredjedelar av de böcker som UNT recenserade 2009 var skrivna av manliga författare.