En lägesrapport om vår samtid
Den 12:e Documentautställningen i tyska Kassel formulerar frågor om samtid och framtid, skriver Cristina Karlstam.
I Kassel handlar det om vardag, verklighet, politik och människors livsvillkor, allt visuellt gestaltat. I Kassel spelar geografisk hemvist och personlig cv mindre roll. Här är konsten själv i centrum, tagen på allvar av sina upphovsmän, mottagen med allvar av den konstpublik som söker sig till de hundra dagarnas museum; Documenta 12 öppnades i mitten av juni och pågår till sista veckan i september.
Årets curatorer, Roger B Buergel och Ruth Noack, har samlat mer än 500 konstverk av cirka 120 konstnärer till en lägesrapport om vår samtid. Med sina tre huvudarenor på kort gångavstånd mitt i stadens centrum är Documenta också möjligt att överblicka på ett helt annat sätt än exempelvis den alltmer expanderande Venedigbiennalen. Med vilken det, detta de stora internationella konstevenemangens år, är ofrånkomligt att jämföra med.
Kassel och Documenta är Beuysland. 25 år efter konstnärens död vilar hans ande fortfarande över utställningen. Man delar ut Joseph Beuys porträtt till besökarna, och den tyska konsttidskriften Monopol har låtit några konstnärer relatera till Beuys Documentaprojekt 1982 och försöket att "avterrorisera" Andreas Baader och Ulrike Meinhof. Var de 700 ekar den tyske schamanen lät plantera vid den följande Documenta som en politisk motståndsgärning blir dock inte alldeles klart.
Men kanske är det just det beuyska arvet som gör att Documenta 2007 känns så tillgänglig och verkligt angelägen. Hela arrangemanget har tveklöst fått en tydlig politisk profil, utan att för den skull vara propagandistisk eller inskränkt. Precis som vid årets Venedigbiennal är det allra mesta som visas i Kassel väl förankrat i 2000-talets politiska, sociala och ideologiska verklighet.
Tonen slås an med emfas redan utanför utställningsområdet på Friedrichplatz, där den kroatiska konstnären Sanja Ivekovic sått ett väldigt vallmofält. Den omedelbara, lätt förföriska skönheten i detta verk är dock högst bedräglig. Vallmoodling betyder opiumodling, och Ivekovics installation är ett anslående ställningstagande mot den globala droghandeln. Men verket har flera bottnar och handlar också om kvinnors sociala och politiska underläge och ofrihet i många delar av världen. Några afghanska kvinnors sång, förmedlad via högtalare över torget, fördjupar verkets betydelse därvidlag.
I Kulturzentrum Schlachthof en bit utanför Kassels centrum visas den polske konstnären Artur Zmijevskis videoinstallation Them. I en iscensatt konfrontation mellan olika politiska och ideologiska anhängare i Polen har konstnären velat undersöka det visuella bildspråkets förmåga att fungera kommunikativt över politiska och ideologiska gränser.
I Kassel finns flera konstverk kvar i det offentliga rummet från tidigare utställningar. Nere vid floden Fulda kan man se Claes Oldenburgs väldiga hacka från 1982, och det första besökaren som kommer till Kassel med tåg får syn på är Jonathan Borovskys himmelsklättare från 1992. Vad som blir kvar i det fysiska rummet från Documenta 2007 är svårt att veta; kanske kinesen Ai Weiweis nedstörtade torn på utställningsområdet.
I det osynliga rummet hos alla besökare i Kassel denna sommar torde dock åtskilligt av värde stanna kvar och fortsätta att formulera de ofrånkomliga frågorna om vår samtid och framtid.
Konst
Documenta 12 i Kassel
Tom 23/9 2007
Documenta 12 i Kassel
Tom 23/9 2007
Så jobbar vi med nyheter