Fyrisbiografen är en av Sveriges äldsta biografer som fortfarande är i bruk. Sedan 1931 har den drivits av familjen Annell. Nu är det Göran Annell som i tredje generation sköter verksamheten. Det är ett arbete som är långt ifrån någon dans på rosor. Inte minst är det en ekonomisk mycket tuff situation som biografen länge fått dras med. Inte så konstigt kanske, då de smalare, ofta europeiska, filmer som Fyrisbiografen främst visar har svårt att hävda sig mot SF-biografernas hollywoodska dominans. Annell har flera gånger sökt stöd hos Uppsala kommun utan någon större framgång.
? De bidrag vi har fått är mindre evenemangsbidrag, berättar Annell. Vi har fått ett nu inför 100-årsjubileet och tidigare för en fransk filmfestival. Men det verksamhetsbidrag, som alltså är det lite mer generösa och långsiktiga bidraget, som vi sökt för nästa år har vi inte fått något svar på än. De bidrag vi sökt tidigare har vi fått avslag på. Det finns inga pengar, säger man.
En anledning till att det varit särskilt besvärligt för Fyrisbiografen att få stöd från kommunen är att den bedrivits som en kommersiell verksamhet.
? Ja, det är extra svårt att få bidrag som kommersiell aktör. Det har varit tufft många gånger och jag har ibland inte kunnat ta ut någon lön eller fått gå in med egna pengar, säger Annell.
I Stockholm ger kommunen bidrag till åtminstone en kvalitetsfilminriktad biograf. Där har Zita, som drivs av Folket bio, för 2011 fått beviljat stöd på 650 000 kronor med motiveringen att ?verksamheten kompletterar och breddar stadens utbud?. Folkets bio är en ideell kulturförening och det är förmodligen därför den har lättare att få bidrag.
Göran Annell berättar att han övervägt att ansluta sig till Folkets bio. Men till årsskiftet kommer Fyrisbiografen ändå att förvandlas från kommersiell verksamhet till ideell förening, då Fyrisbiografens vänner tar över driften av biografen, vilket han hoppas ska göra det lättare att få bidrag för verksamheten.
De största bidragen har biografen i?stället fått från EU. Fyrisbiografen är medlem i Europa Cinema som inom EU arbetar för att främja visning av europeisk film och halvårsvis delar ut bidrag efter en poängskala baserad på antalet visade europeiska filmer. Därifrån brukar biografen kunna få mellan 50 000 och 60 000 kronor.
? Det är så klart väldigt uppskattade och välbehövliga pengar, säger Göran Annell.
Nu är biografen kanske i större behov än någonsin av bidrag då den står inför en välbehövlig teknisk upprustning, där framför allt digitaliseringen kommer att bli kostsam.
? Vi har sökt bidrag för digitaliseringen, ett arbete som kommer att kosta en ordentlig slant. Så vi hoppas verkligen att det ska gå igenom.