En film man inte bör lita på

Industrispioner har alltid setts lite över axeln jämfört med traditionella spioner. En storpolitisk infiltratör som i lönndom smugglar ut kärnvapenkoder ur en hermetiskt sluten skurkstat har alltid åtnjutit högre status på film än en nördig kontorsråtta som e-postar en patentansökan på en pneumatisk borr till ett konkurrerande företag.
Därför är det uppfriskande att filmmakaren Tony Gilroy ändå har valt att sätta fokus på näringslivets hemliga agenter i den romantiska thrillerkomedin Duplicity, en historia om girighet, cynism och svek.

Duplicity betyder dubbelspel och det är precis vad huvudpersonerna Ray Koval och Claire Stenwick ägnar sig åt. De flackar runt mellan överdådiga hotellsviter i vackra världsstäder med falska identitetshandlingar i bagaget, redo att infiltrera vilket hårdbevakat storbolag som helst i jakten på värdefulla företagshemligheter.
Den bildsköna inramningen påminner inte så lite om James Bond-rullar genom åren, men Duplicity är mycket smartare, ja till och med för smart för sitt eget bästa.

Tidsförskjutningarna lovar till exempel mer än de håller. Efter två timmar i biofåtöljen är man ganska trött på textskyltar som "Tre år tidigare" och "Två månader tidigare", inte minst när man börjar inse att större delen av handlingen hade fungerat minst lika väl om den hade berättats kronologiskt.
Regissören Tony Gilroys förra filmsuccé Michael Clayton ställde också höga krav på biobesökarna med sin tilltrasslade intrig men den gången var manuspusslet betydligt mer engagerande och logiskt än vad det är här.

Huvudrollsparet Julia Roberts och Clive Owen gör dock sitt bästa för att hålla spänningen uppe med falska ansiktsuttryck och baksluga kommentarer. När de möts ute på fältet växer ett kärleksförhållande fram som är lika oberäkneligt och farligt som deras respektive yrkesval.
Dessutom omges de av dollargrinande slipsnissar som, i likhet med dem själva, är beredda att blåsa vilken godtrogen informationslämnare som helst på pengar.
Lita aldrig på någon, är det underliggande budskapet. Tyvärr är det svårt att lita på den här filmen som ger sken av att vara något mycket större och intressantare än den i själva verket är, en tillkrånglad och i grunden ganska ooriginell skildring av en originell yrkesgrupp.

En film man inte bör lita på

Näringslivets hemliga agenter är i fokus i den romantiska thrillerkomedin Duplicity. Inramningen är bildskön, men filmen är för smart för sitt eget bästa, skriver Björn Lövenlid.