En film för varje känsla
KRÖNIKA. Vilka filmer bär man med sig längst och helst? De stora mästerverken, de nyskapande alstren som för alltid förändrade filmkartan och som all film ska mäta sig mot? Eller någon småsentimental kärleksfilm eller fånig komedi? Det är bara att rannsaka sitt innersta...
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi bär säkert alla med oss en inre förteckning av favoriter som vi kan plocka av. Men det är alltid roligt att ta del av andras tips. I boken 1000 filmer för livet - Film för varje känsla (Time Out/Schibsted), presenteras mängder av titlar under nio kategorier: Glädje, vrede, åtrå, skräck, sorg, upprymdhet, vemod, förakt, förundran och bonuskapitlet Huvudbry.
Eftersom människan är ett reproducerande djur med parningstid året runt kastar vi oss över Åtrå först. Detta är på intet sätt dock synonymt med porr eller ens erotik. Eller, jo förresten det sistnämnda måste förstås till. Men vad som sätter fart på en är förstås synnerligen individuellt.
Filmskribenten Chris Peachment, en av många medförfattare, skriver om hur lätt det är att bli förälskad på bio, både i sitt sällskap och i huvudrollsinnehavarna. Han saknar också rökningen på film, inget lyfte en flirt som en sky av tobak.
Han påtalar också att känslan av åtrå eller förälskelse i en film sällan har så mycket med att göra hur högtstående kvalitativt filmen är. Ibland kanske till och med tvärtom. Det gäller säkert övriga genrer också.
Här ett kort urval ur boken på filmer för olika känslor:
Glädje - Down by law
Sorg - Oskuldens tid
Åtrå - In the mood for love
Skräck - Dödlig skörd
Vrede - Straw Dogs
Upprymdhet - I hetaste laget
Vemod - Spegeln
Förakt - M samt Förundran - Aguirre - Guds vrede.
Huvudbry då? Något måste man ju klura ut själv också.