En bok, två läsningar

KRÖNIKA. UNT:s recensenter har läst och skrivit om boken Förortshat utifrån två väldigt olika perspektiv, skriver Lisa Irenius.

Lisa Irenius, kulturchef UNT

Lisa Irenius, kulturchef UNT

Foto: Staffan Claesson

Kultur och Nöje2013-04-20 08:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Segregation definieras av Nationalencyklopedin som ”det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper”. I dag finns det skolklasser i svenska förorter där inte ett enda av barnen har svenska som modersmål.
Därtill finns det – som Gellert Tamas förtjänstfullt visade i en artikel i Dagens Nyheter i veckan – en omfattande strukturell diskriminering mot utrikesfödda i Sverige, inte minst på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

Samtidigt verkar en annan sorts segregation, ett slags tankemässigt åtskiljande av människor, pågå i debatten. Till exempel har det talats om en ”konsensuselit” som skulle stå mot de som inte ”får” säga vad de tycker om invandring. I andra fall har ”blonda och blåögda” ställts mot andra. Föreställningar om ”vi” och ”dom” är alltför vanligt förekommande.
Journalisten Johanna Langhorsts bok Förortshat, som utkommer i dagarna, är ett välkommet inlägg i debatten. Den diskuterar flera av samtidens mest brännande frågor. Segregationen i tanken, utifrån segregationen i rummet.

Frågorna är så viktiga att vi har valt att låta två recensenter skriva om boken. Båda är journalister och författare, men Lawen Mohtadi är uppvuxen i Gottsunda och Jonas Malmborg är uppvuxen på Östermalm i centrala Stockholm. De har läst och skrivit om boken utifrån sina olika perspektiv. Det har blivit två olika läsningar.

För att uppmuntra till ytterligare reflektioner, och fler läsningar, publicerar vi även hela boken Förortshat som ebok på unt.se, med marginalanteckningar av både Mohtadi och Malmborg. Där finns den tillgänglig för fri nedladdning i två veckor, med generöst samtycke från författaren Johanna Langhorst och Ordfront förlag.

En av litteraturens, och kulturens, stora förmågor är att lära oss att se världen med andra ögon. Att bidra till förståelse – och empati. Kultursidorna ska, precis som kulturen i stort, vara en plats där perspektiv bryts mot varandra.

Det är för att stärka dialogen om, och med, litterära texter som UNT publicerar eböcker i ”kritikerversion”. Första gången var i december, då Therese Eriksson hade läst en roman av Merethe Lindström. Tidigare i år antecknade Ulrika Knutson i Lisa Bjurwalds reportagebok om näthat. När vi nu publicerar boken Förortshat som kritikerversion är det första gången som två kritiker har klottrat i marginalerna (Malmborg i lila, Mohtadi i grönt).

Nästa gång vill vi ha hjälp också av er läsare, att både anteckna och diskutera utifrån en novell av Joyce Carol Oates, som förlaget Novellix ger ut på svenska i maj i översättning av författaren Johan Theorin. Vi återkommer med mer information om detta – men hör gärna av dig redan nu om du tycker att det låter intressant.